Fritjof Sahlström: Utan min gamla tröjas nötta muddar finns jag lite mindre

28.11.2022 19:09
En kollega, Antti, berättade en gång före påsk för mig hur man säkert kan veta att Bibeln inte är bokstavligt sann. Fritjof, sade han, ingen 33-årig man har tolv killkompisar som är redo att komma över på middag en torsdagskväll.
Jag är 53 och står och viker flyttlådor och tänker på Jesus och försöker varva ner. Anledningen är att min tillfälligt, men stressande länge försvunna plånbok av någon anledning hade hamnat bland julpyntet.
Vi har flyttat, från Vasa till Helsingfors. Var min vardagskoll befinner sig är oklart. Sakerna, ordningen, rutinerna som bär den är förlagda. Ändå borde jag kunna det här. Det har hunnit bli många adresser. Vasa och Sundom i barn- och ungdomen. Fyra adresser som utbyteselev i Melbourne. Efter det Helsingfors. Åre och Göteborg. Sex ställen i Uppsala. Insprängda mellan dem: Goleta och Westwood i USA och Parkville i Melbourne. Från Uppsala till två adresser på Degerö i Helsingfors. Mellan dem Laburnum, igen i Melbourne. Sex år i Brändö i Vasa. Och nu Kronohagen.

ANDRA LÄSER