Forskare: Därför bromsar Ungern Finlands Natoprocess

Det är möjligt att Ungern rentav blir sist ut med att ratificera Finlands och Sveriges Natomedlemskap, om det väger tillräckligt tungt att ta hänsyn till Turkiet, säger lektorn i statsvetenskap Heino Nyyssönen, med östra Europa som fokus.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán då han anlände till Natomötet i Madrid i somras, där Finland och Sverige formellt bjöds in att bli Natomedlemmar efter flera timmar av överläggningar kring Turkiets villkor.
Sylvia Bjonsylvia.bjon@hbl.fi
06.10.2022 05:00 UPPDATERAD 06.10.2022 12:13
Att Ungerns premiärminister Viktor Orbán och hans regeringsled har stoppat oppositionens försök att få in Natofrågan på dagordningen är i sig inte konstigt – med tanke på att förslaget kom från oppositionen.
– Det är ett system där man inte behöver lyssna på oppositionen, och då initiativet kom från oppositionen så var förutsättningarna liksom fel från början – det var ”fel släckt”, säger Heino Nyyssönen, lektor i statsvetenskap vid Åbo universitet och docent i politisk historia med östra Europa som fokus.
Orbáns parti Fidesz har två tredjedelar av platserna i parlamentet.
Men utöver den inre dragkampen kvarstår ändå ett faktum: Två länder har ännu inte ratificerat Finlands och Sveriges Natomedlemskap – och det är Ungern och Turkiet.
Spekulationerna kring vilken som är den främsta orsaken bakom Orbáns bromsande har varit många, och Nyyssönen säger att mycket är just spekulation.
Klart är i alla fall att Ungern följer med vad Turkiet gör, och uttalat vill visa hänsyn till Turkiet. Den ungerska utrikesministern Péter Szijjártó sade redan i maj att man ska vara ”uppmärksam på turkiska känsligheter”.
Nyyssönen ser det som ett av de centrala skälen till bromsandet – men också ett slags ”låt dem vänta”-attityd med inbyggd maktutövning.

Ankara en del i Orbáns geopolitik

För att hitta orsakerna till Turkiets roll i Ungerns politik går Nyyssönen några år tillbaka i tiden.
– För några år sedan talade Orbán i sitt årliga tal om ett slags triangel i utrikespolitiken, där hörnen enligt honom bestod av Berlin, Moskva och Ankara. Det har sedan spekulerats mycket i om Orbán reagerar på Vladimir Putin självmant eller om det finns någon påtryckning. När det gäller Turkiet så är relationerna mycket goda till (Turkiets president Recep Tayyip) Erdogan, säger Nyyssönen.
Heino Nyyssönen, forskare och lektor vid Åbo universitet
Orbán och Erdogan har haft mycket samtalskontakt, men precis vad som sagts är inte känt. Nyyssönen noterar i alla fall att Ungern under Orbán sökt ett slags ryggstöd i ”halvdiktaturer”.
Vad Orbán egentligen tänker vet man inte, men en möjlighet med auktoritära ledare är alltid ett element av att visa sin betydelse genom att inte skynda, säger Nyyssönen. Ju längre processen fortsätter desto tydligare kan det bli vilka faktorer som väger in mest i Ungerns bromsande: inrikespolitik och styrkeuppvisning, ett sätt att visa Europa att Viktor Orbán som den till tjänsteåren mest långvariga ledaren i EU inte ska åsidosättas, eller relationerna till Turkiet.

Ungern skyndar inte så länge Turkiet inte gör det

– Det är möjligt att Ungern kan vara det sista landet som ratificerar, efter att Turkiet bestämt sig och fått vad Turkiet vill. Ungern har egentligen inget skäl att agera så här om man tänker på hur det påverkar landets internationella rykte – men å andra sidan, inverkar det nu längre på Orbáns rykte?
Men det finns en annan vågskål – Polen:
– Om Ungern inte ratificerar snart, kan det försämra relationen till Polen, som i och med kriget fått en högre profil. Ungern har inte råd att förlora vänskapen med Polen.
Försvarsminister Antti Kaikkonen (C) har sagt att Natomedlemskapet i bästa fall kan vara fullt ratificerat på det här årets sida.
Nyyssönen säger att det för Turkiets del kan gå ända till nästa sommar efter det turkiska valet i juni 2023.
Utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) utfrågades bland annat om läget i Natoprocessen i riksdagen i tisdags. Han sade att han fortfarande är ”hoppfull”.
– Där finns klara tidtabellsförskjutningar i (ungerska) parlamentet, men vi har i varje samtal understrukit att varje dag, varje vecka som går inte fördröjer bara vårt inträde, utan det fördröjer också ett Nato som blir förstärkt av Finland och Sverige, sade Haavisto.

ANDRA LÄSER