Finska språknämnden orolig för nationalspråkens status – engelskan vinner terräng i arbetslivet och vetenskapen

Engelskan håller på att tränga undan finskan och svenskan inom bland annat vetenskapen och kundbetjäningen, anser Finska språknämnden vid Institutet för de inhemska språken. Språknämnden är orolig för att nationalspråken i framtiden endast talas hemma vid matbordet.

Engelskan håller på att tränga undan Finlands nationalspråk finska och svenska i många sektorer av samhället, anser Finska språknämnden vid Institutet för de inhemska språken (Kotus). Finska språknämnden uttrycker en oro för att finländarnas uppskattning för det egna modersmålet minskar och att nationalspråken får ge vika för andra språk, framför allt engelskan.

Enligt språknämnden är finskan och svenskan inte akut utrotningshotade språk men det finns en risk för att deras status i samhället försämras i takt med att engelskan vinner mark i till exempel arbetslivet, vetenskapen och undervisningen.

– Engelskan blir allt vanligare i till exempel forskningssammanhang, arbetslivet och till och med kundservicen. I Helsingfors finns det restauranger där man inte klarar sig som kund om man inte kan engelska, säger Jaakko Leino, professor i finska språket vid Helsingfors universitet och ordförande för Finska språknämnden.

– Det beror bland annat på att Finland inte satsar tillräckligt på att språkligt integrera invandrare. Dessutom är samhällsklimatet sådant att man allt oftare nöjer sig med att uträtta sitt ärende på engelska. Kravnivån i till exempel grundskolans undervisning i finska som andraspråk är inte heller tillräckligt hög.

Finska språknämndens ställningstagande berör framför allt det finska språket men enligt Leino är också svenskans ställning i Finland i farozonen.

– Svenskans status i Finland är minst lika hotad som finskans, säger han.

Finska språknämnden efterlyser ett nationellt språkpolitiskt program som tar ställning till nationalspråkens minskade användningsområde i samhället och de konsekvenser som en allmän försämring av kunskaperna i nationalspråken kan ha för samhällsfunktionerna.

Kotus rekommenderade redan år 2009 att staten tillsätter en arbetsgrupp för att skapa ett språkpolitiskt program som beaktar de språk som används i Finland.

– Den rekommendationen var så gott som likadan som det här ställningstagandet av Finska språknämnden. Rekommendationen för nio år sedan ledde egentligen inte till någonting alls, säger Jaakko Leino.

En konsekvens av engelskans ökade användning kan enligt Leino vara att högskolestudier på finska så småningom blir ovanliga.

– Inom vissa utbildningsområden är det redan omöjligt att studera på finska, säger han.

– Frågan är om vi vill att finskan blir ett språk som närmast används hemma vid matbordet, som det var tidigare.