Han utpekas som den grå eminensen i Finlands idrottsliv – försvarar toppidrottschefen Mika Lehtimäki efter trakasseriskandalen

Kaisa Mäkäräinen, Sari Multala, Mikaela Ingberg – Harri Halme har funnits i kulisserna bakom många idrottsstjärnor i Finland. Han har utpekats som den mest inflytelserika aktören i Finlands idrottsliv.

Idrottsmanagern Harri Halme har fungerat i idrottsbranschen i trettio år.
Marcus Lindqvistmarcus.lindqvist@hbl.fi
20.09.2022 03:01
Harri Halme är en av de mest inflytelserika personerna i Finlands idrottsliv – hans kontaktnätverk är enormt och han är involverad på många olika håll. Halme byggde sin karriär som idrottsmanager redan långt innan elitidrotten blivit så kommersiell som i dag.
I sin färska självbiografi Manageri (Tammi 2022) berättar Halme om sin långa karriär som idrottsmanager. Han är en av pionjärerna inom området.
– Då jag kom in i branschen för trettio år sen fanns det inget internet, inga färdiga modeller och ingen utbildning i att representera en elitidrottare, säger Halme.
– Jag skulle aldrig kunna skriva en skolbok, men jag ville berätta hur jag lyckats skaffa sponsorer, fylla idrottsläktare och marknadsföra idrottare. Det är många föreningar som grubblar över hur de ska skaffa pengar också i dag. Det är inte frågan om någon högre vetenskap, men jag tänkte att någon kan bli inspirerad av mina erfarenheter.

Bråk om detaljer

Halme har jobbat med idrottsstjärnor som Kaisa Mäkäräinen, Sari Multala, Mikaela Ingberg, Pekka Koskela, Olli-Pekka Karjalainen, Petra Olli och Aki Parviainen. Han var också med om att bygga upp friidrottsgalan Paavo Nurmi Games till ett internationellt storevenemang med dragplåster som Daniel Ståhl. Han har också figurerat bakom hädangångne politikern Ilkka Kanervas valkampanj.
Halme beskriver bland annat sin dragkamp med Skidskytteförbundets ledning under Kaisa Mäkäräinens karriär. Han gjorde sitt bästa för att bevaka sina adepters intressen. Det var bråk om detaljer som reklamlapparnas placering på landslagsdräkten.
”Jag föreställer mig inte att jag är perfekt eller den lättaste människan att tas med, men ibland var vårt förhållande med förbundets män ganska spänt och förhandlingarna var verkligen tunga”, berättar Halme i boken.
Skribenten, HS-journalisten Ari Pusa, låter Halme tala med sin röst. Boken är medryckande och ger en inblick bakom kulisserna. Halme var också noga med att hålla ett tillräckligt avstånd mellan medierna och sina adepter – det var väldigt många som exempelvis ville intervjua Mäkäräinen.
”Det har hänt att journalisterna och medierna ibland visat mig långfinger, men jag har velat beskydda mina idrottare”, säger Halme i boken.
Det diskuteras en hel del om elitidrottens finansiering i Finland. Det offentliga stödet är numera på ungefär samma nivå som i Sverige och Danmark, men sponsormarknaden är enligt undersökningar betydligt större i Sverige än i Finland.
– Sverige är större, mera marknadsinriktat och har mera businessanda. De är också några årtionden före oss då det gäller idrottens kommersialisering. Jag tror ändå inte att vi är så dåliga på att marknadsföra idrott som det ser ut i undersökningarna. Idrottens värdering är på väg uppåt i Finland. Vi kan säkert fördubbla sponsormarknaden, säger Halme.

Med i kritiserad förnyelsegrupp

Halme spelade också en stor roll i elitidrottens förändringsarbete under 2000-talet. Han hjälpte till med att få idrottarnas röst fram i toppidrottens förändringsgrupp, som föreslog en rad förnyelser i sin omtalade rapport 2012. Toppidrottens förändringsgrupp utsågs av kultur- och idrottsminister Stefan Wallin för att förnya toppidrottssystemet. Förändringsarbetet har också blivit föremål för hård kritik – slutrapporten ansågs vara intetsägande och förändringsgruppen använde 2,6 miljoner euro. Medlemmarna var frikostigt avlönade med bilförmån.
I boken berättar Halme att han tillsammans med Mika Lehtimäki intervjuade ett hundratal idrottsutövare för rapporten, som togs emot med blandade reaktioner av medierna och publiken. Halme anser att medlemmarna i toppidrottens förändringsgrupp utsattes också för osakliga påhopp.
Yleredaktören Timo Huovinen beskrev redan 2013 i ett blogginlägg Halmes roll som ”spindeln i nätet” och kallade hela toppidrottens förändringsarbete för en blåsning. I ett färskt reportage beskriver Iltalehtis redaktör Jarno Liski Halme som den mest inflytelserika aktören i Finlands idrottsliv.
”Jag blev särskilt arg över redaktören, som kom på spindeljämförelsen. Jag ansågs ha sytt ihop ett nätverk som en spindel. Jag kokade inombords. Jag har tålamod som en fluga, så jag skulle inte ens klara av ett så långsiktigt projekt”, säger Halme i sin bok.

Vision: Bäst i Norden

Toppidrottens förändringsgrupp målade upp en vision om att Finland ska vara den främsta idrottsnationen i Norden 2020. Enligt förändringsgruppens förslag grundades toppidrottsenheten för att styra Finlands elitidrott. De offentliga anslagen för toppidrott fördubblades till att ungefär motsvara grannländernas nivå.
Toppidrottsenhetens första chef var Mika Kojonkoski, som lämnade uppdraget efter OS-vintern 2018. Hans efterträdare blev Mika Lehtimäki – som först avböjde uppdraget. I sin bok medger Halme att han starkt bidrog till att Olympiska kommitténs ledning övertalade hans vän Lehtimäki, som bland annat hade varit fysiktränare för fotbollslandslaget och friidrottsexpert för Yle. Toppidrottsenhetens direktör har bland annat i praktiken det högsta ansvaret för att fördela skattefria stödpengar till idrottsutövarna, fast det är Kultur- och undervisningsministeriet som officiellt fattar stödbeslut.
Lehtimäki var direktör för topp­idrottsenheten i fyra år, men tvingades avgå i våras, sedan det framkommit att han fått en skriftlig varning för osakligt beteende mot två kvinnliga anställda. Han hade precis skrivit ett förlängt kontrakt.

Tror skandalen kom inifrån

Trakasserihärvan skakade om Olympiska kommittén, då det framkom att styrelsen godkänt Lehtimäkis nya kontrakt utan att ha känt till anklagelserna. Bland annat var styrelsemedlemmen Katja Mjøsund rasande över det som hon kallade bastuklubbens mygel.
”Jag tror att hela skandalen kom inifrån Olympiska kommittén och Nuori Suomi- och SLU-flygeln som blivit trängd in i ett mycket litet hörn. Det har skvallrats om deras missnöje i åratal. Den sakliga arbetsmyran, vd Mikko Salonen fick uppenbarligen aldrig ett riktigt grepp om personalen… Det är fortfarande helt möjligt att Lehtimäki utsattes för en häxjakt. En expert som fördelar pengar i tio år och oftast har rätt väcker lätt känslor”, skriver Halme i sin självbiografi.
I synnerhet blev Olympiska kommitténs ordförande Jan Vapaavuori grillad i offentligheten. Under Olympiska kommitténs extrainkallade möte i maj ordnades en riktgivande omröstning om ordförandetrions förtroende, men en majoritet ställde sig till slut bakom ordförande Jan Vapaavuori samt viceordförande Sari Multala och Susanna Rahkamo.
”Man kan ha många olika åsikter om Olympiska kommitténs ordförande Jan Vapaavuori. Janne är en smart och tuff idrottspersonlighet som har gjort en stenhård karriär i många branscher. Det är roande hur några sportmedier har bedrivit en häxjakt mot Janne. Det har pågått i nästan två år, sedan han valdes till ordförande”, skriver Halme i sin bok.

”Atmosfären har blivit fräschare”

Nuori Suomi, Finlands motion och idrott SLU samt Motionsidrottsförbundet fusionerades 2013 till Finlands idrott Valo, som 2017 slogs samman med Olympiska kommittén. Olympiska kommittén har numera ansvar för motion, föreningsverksamhet och elitidrott.
– Toppidrottens förändringsarbete var bara en etapp i en utveckling som pågått sedan början av 2000-talet. Monolog har förvandlats till dialog. Idrottssystemet trycker inte ned, utan förstår idrottsutövaren. Individen tas i beaktande i laget. Atmosfären har blivit fräschare. Jag säger inte att det skett tack vare toppidrottens förändringsgrupp, men åtgärderna har åtminstone försnabbat utvecklingen, säger Halme.
Efter några magrare år ser det ljusare ut för Finlands toppidrott. Finland tog fyra medaljer i friidrotts-EM nyligen, i vinter-OS i Peking tog Finland åtta medaljer, i basket-EM slog sig herrarnas landslag in bland de åtta bästa och herrarnas ishockeylandslag har firat både OS- och VM-guld i år. I sin bok hyllar Halme Lehtimäkis och toppidrottsenhetens arbete för att få bollsporterna, de individuella grenarna och Olympiska kommittén att dra åt samma håll.
– Olympiska komittén skapar inte framgång, men jag tycker det är rättvist att säga att Olympiska kommittén under Lehtimäkis tid satsat betydligt med stödpengar på spelare som är på väg uppåt i basket, volleyboll och till exempel damernas ishockey. Det kommer med- och motgångar, det gick inte så bra för damlejonen senast, men basketherrarna var nära att spela om medalj. Det senaste året har varit givande. Den nya generationen har en ny mentalitet, säger Halme.

ANDRA LÄSER