Rysk datamanöver skyndar på finsk lag

En stor del av datatrafiken från Ryssland går ut i världen genom Finland. Tidigare har i stort sett allt gått vidare via undervattenskablar till Sverige, men i år öppnades en helt ny direktkabel mellan Finland och Tyskland.

Kabeln, kallad Sea Lion, kan bli ett problem för västvärldens underrättelseverksamhet.

Det säger Mark Klamberg, docent i folkrätt vid Stockholms universitet och specialist på FRA-lagen, Sveriges motsvarighet till den lagstiftning som flera ministerier håller på att ta fram för Finland.

– Från rysk sida kan man dirigera om sin datatrafik så att den inte längre enbart går genom Sverige. Det här vore problematiskt eftersom det kan försvåra arbetet för västvärldens underrättelsetjänster, säger Klamberg.

Han pekar ut den nya kabeln till Tyskland som en anledning till att myndigheterna i Finland just nu har så bråttom att få fram en underrättelselag.

– Det är ju uppenbart. Västländerna som ingår i samarbetet vill vara så nära källan som möjligt, säger Klamberg.

En grundlagsändring har redan föreslagits, och man talar bland annat om risken för internationell terrorism. Men enligt Mark Klamberg handlar det förmodligen framför allt om att spionera på Ryssland.

– Tongångarna var de samma i Sverige för åtta år sedan då FRA-lagen kom. Myndigheter ville inte berätta vad de skulle spionera på och motiverade lagen med arbetet mot terrorism. Men egentligen är Ryssland viktigast. Man vill övervaka ambassader, flottaktivitet i Kaliningrad och bolag som ligger nära ryska statsmakten.

Enligt Mark Klamberg har FRA:s övervakning av datatrafiken till Sverige varit effektiv för västländerna. Och samarbetet med Finland har varit tätt sedan andra världskriget då all finländsk underrättelseverksamhet tillfälligt flyttade över till Sverige vid Stella Polaris-operationen som utgick från Nämpnäs i Närpes.

Med tanke på de starka banden är det troligt att Finland fortsättningsvis hållits underrättat genom Sverige, resonerar Klamberg. Men nu behövs alltså åtgärder. Förutom lagstiftning måste man i Finland ta fram metoder och teknik för att få fram väsentlig information bland de enorma datamängderna där rörliga bilder (IP-teve, Netflix, Youtube) står för 80–90 procent.

Även telefoni går i dag delvis via fiberoptiska kablar och myndigheterna har små möjligheter att komma åt aktörerna utan lagar, poängterar Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet.

– Det var så FRA-lagen kom. Man ville tvinga teleoperatörerna att öppna upp sina kablar till och från landet.

Tekniken kallas spegling. Enligt Mark Klamberg innebär den att en exakt kopia av datamängderna kan gå rakt in i FRA:s datasystem. Den intressanta frågan är vad som händer därefter.