Sol och vind ger rejäl fastighetsskatt – de här kommunerna tjänar bäst på att ha kraftverk

I år har kommunerna fått in 23 miljoner euro i fastighetsskatt från vind- och solkraftverk. I Simo som är Finlands mesta vindkraftskommun stod kraftverken för två tredjedelar av den totala fastighetsskatten. 

Också i andra kommuner i norra Österbotten var den förnybara energin en betydande källa till fastighetsskatt.

Även Kristinestad, Närpes och åländska Eckerö hör till de kommuner där vindkraften är en särskilt viktig inkomstkälla. I Kristinestad står vinden för 29 procent av fastighetsskatten, i Närpes och på Eckerö ligger andelen runt en femtedel.

Läs också: Vindkraft för 20 miljarder kan göra Åland till energimarknadens nya Qatar

Vind- och solkraftverkens betydelse som källor till fastighetsskatt har enligt Skatteförvaltningen ökat snabbt. Jämfört med 2014 har fastighetsskatten från vind- och solkraftverk ökat nästan tiofalt.

Trots ökningen är vind- och solkraftverkens andel av den totala fastighetsskatten bara en dryg procent. 

I år samlade Skatteförvaltningen totalt in nästan 2,1 miljarder euro i fastighetsskatt. Det är 84 miljoner euro eller drygt 4 procent mer än i fjol. Skatteförvaltningen förklarar tillväxten med att återanskaffningsvärdet på byggnader har höjts. Det i sin tur beror på det höjda byggnadskostnadsindexet.

Nyland är det landskap där en dryg tredjedel av fastighetsskatterna betalades. Näst mest skatt betalades i Birkaland och i Egentliga Finland. Däremot utgör Norra Karelens, Kajanalands, Mellersta Österbottens och Ålands sammanräknade andel av fastighetsskatteintäkterna något under 5 procent.