Teknologi möjliggör informationsarbete på ett sätt som inte är beroende av plats eller tid. Vi föreställde oss en framtid där människor som jobbar tillsammans är mindre beroende av platser – att platsens betydelse minskar eller försvinner.
Helsingfors stad arrangerade för en tid sedan ett seminarium om urbanisering och städer. Professor Kjell A. Nordströms tes under seminariet var den motsatta. På grund av teknologi växer platsens eller rummets betydelse och detta fortsätter driva urbaniseringstrenden globalt.
En allt större andel av den information vi utnyttjar är i elektronisk form. Det betyder att den är lätt tillgänglig. Eftersom vi allt lättare kan utnyttja den, sjunker dess värde. Däremot växer värdet på den information som ofta kallas tyst kunskap. För att utbyta sådan information behöver vi miljöer där vi möts. Krävande informationsarbete trivs i städer, vid universitetscampus, i urbana miljöer.
Samtidigt ser vi i vardagen hur teknologi inte nödvändigtvis förbättrar vår produktivitet. Vi får inte mer eller bättre kvalitet genom att processera lite mer e-post, eller göra lite mer multitasking. Produktivitet i informationsarbete är egentligen kommunikation, utbyte av idéer.
Informationsarbetets arkitektur är informationsflödet. Då måste man hitta rätt organisationskultur, rätta verktyg och rätta miljöer för olika typer av informationsarbete.
I och med att artificiell intelligens kommer att stöda vårt arbete genom att göra en stor del av det rutinartade kognitiva arbetet, betyder det att sådana arbetsuppgifter lätt försvinner. Då betyder det att informationsarbetet har minde repetitiva rutinuppgifter.
Därmed blir det mer typiskt att vi utför många olika slags arbetsuppgifter under samma arbetsdag. Det kräver att vi också har olika miljöer som stöder de metoder vi använder.
Vi behöver både utrymmen för konversationer och utrymmen för koncentration. Kontorskoncepten är i förändring.
Även om vi lyckas med att skapa fungerande miljöer för informationsarbete och hittar de rätta verktygen krävs den rätta kulturen. För ledarskap betyder det att kommunikation och kultur blir de viktigaste redskapen.
Organisationskultur delas ofta in i tre olika delar. Utgångspunkten är inte bara värden och värderingar utan också hur man delar dem och hur de uppfattas i organisationen. Den andra biten består av våra förväntningar över hur våra medarbetare uppför sig, det vill säga hur man tolkar värderingarna i sitt handlande. Den tredje biten gäller hur vi förstår organisationens metoder som används för att lösa problem.
Kultur, miljö och teknologi hör ihop. Det är en fascinerande ekvation. De organisationer som löser den har de bästa möjligheterna att klara sig i tävlan om den bästa talangen.
Helsingfors stad har ett större utvecklingsprojekt som kallas Maria02, en utvidgning av uppstartscentret vid Maria sjukhus. Idéförslagen skall vara inlämnade i maj. Det blir spännande att se hur projektet tar sina nästa steg. Ett stort projekt där man har möjlighet till att skapa miljöer som kunde stöda informationsarbetets evolution i den artificiella intelligensens frammarsch.
