Ny forskning: Havsörnen har kraftig inverkan på storskarven – och verkar fösa in den i inre skärgården

Havsörnen har betydande påverkan på storskarven genom att kalasa på dess ägg och ungar, visar ny omfattande forskning. En skarvkoloni kan bli helt utan avkommor i de radikalaste exemplen, uppger forskaren och överintendenten Aleksi Lehikoinen.

Finlands skärgård passar bra för skarven eftersom det finns många öar och klippor där de kan häcka.
De spöklika skarvöarna i skärgården har under åren blivit alltmer av ett förtret för både lokalbor och fiskare. Ändå har antalet storskarvar legat på ungefär samma nivå under flera år. En ny undersökning om havsörnens påverkan på skarvkolonierna i Östersjön kan ändå ge förklaringar.
– Undersökningarna visar att havsörnen kan påverka hur fåglarna häckar, hur många avkommor de får och var kolonierna finns. Den kan ha en kraftig effekt på storskarvens placering och hur många de är på lokal nivå, säger Aleksi Lehikoinen, överintendent vid Helsingfors universitets Naturhistoriska centralmuseum, Luomus, som är en av forskarna bakom samlingsartikeln.
Aleksi Lehikoinen är forskare och överintendent vid Helsingfors universitets Naturhistoriska centralmuseum Luomus.
En lika omfattande studie från olika delar av Östersjön har inte tidigare gjorts, utan det har handlat om enskilda lokala undersökningar och mer anekdotiska observationer, förklarar Lehikoinen.
– Vi kan se att det finns färre ägg i de storskarvskolonier där havsörn observerats. Det innebär att den här störningen börjar redan i ett väldigt tidigt skede.
För samlingsartikeln undersökte han bland annat häckningen i skarvkolonier i Ekenäs skärgård. Där kunde man notera att det fanns ungefär ett ägg färre per skarvbo i de kolonier som havsörnen gästar jämfört med de kolonier där havsörn inte observerats.
Lokalt kan den växande havsörnsstammen därmed orsaka stora problem för storskarven.
– I Finland har vi observerat 30 havsörnar som samtidigt jagade vid en storskarvskoloni. Det är ganska massiva operationer som havsörnarna kan genomföra och därmed effekten som havsörnen kan ha, säger han.

Koloni kan bli helt utan avkommor

Förutom att äta ägg så äter havsörnen också skarvungar, vilket ytterligare minskar chansen för att avkommor ska överleva. Havsörnarnas jakt bidrar även med indirekta effekter.
– Havsörnarna kan schasa bort honorna från bona och äta den uppspydda fisk som honorna hämtat till bona. När de schasar bort honorna gör det också att till exempel måsar och kråkor kan komma och äta äggen.
En koloni kan därför ta stor skada ifall den finns på havsörnarnas jaktområde.
– I de allra radikalaste exemplen i Finland och annanstans så kan kolonierna bli helt utan avkommor eftersom havsörnens predationstryck är så pass kraftigt. Det kan leda till att kolonin flyttar till ett annat ställe på grund av störningen.
Havsörns blev nästan utplånad på 70-talet till följd av miljögifter, men återhämtade sig. Nu häckar över 500 par havsörnar i Finland och de verkar numera se storskarven som föda.

Flyttar in i inre skärgården

Det här kan vara en av orsakerna till att skarven lämnat klippöarna ute till havs och blivit en allt mer vanlig syn i den inre skärgården.
– De försöker hitta lugnare platser. I Finland märks det så att de kolonier som bott i yttre skärgården nästan helt försvunnit och flyttat in närmare fastlandet.
Det här har till exempel skett i Ekenäs där Lehikoinen i 20 års tid följt med arter.
– Alla kolonier i yttre skärgården har försvunnit. De senaste försvann för ungefär 10 år sedan. Nu finns de alla i den så kallade mellanskärgården eller inre skärgården.
– Det betyder att de är närmare människor och därför kan det upplevas som att de är fler än tidigare. Den totala storskarvsstammen i Finland har ändå inte förändrats på flera år, utan det har snarare lutat mot att den minskat nu de allra senaste två åren.
Enligt Finlands miljöcentral har antalet skarvar inte ökat sedan 2015. I fjol räknade man till ungefär 24 300 storskarvsbon i Finland. Färsk statistik för 2022 väntas under augusti.
Aleksi Lehikoinen, här tillsammans med kollegan Riikka Kaartinen, har forskat i hur havsörnen påverkar skarven.

Skarvstammen kommer minska

Storskarven har enligt Lehikoinen få alternativ att ta till för att skydda sig mot havsörnen. Att flytta är som nämnt en möjlighet men eftersom havsörnens jaktområden är stora är det inte särdeles effektivt. Att skarvarnas samlats i större kolonier verkar ändå kunna minska predationstrycket.
– Det här kan vara en form av anpassning där åtminstone en del individer lyckas föröka sig. Om till exempel en mindre koloni utsätts för ungefär lika stor predation som en stor så skulle kanske inte enda avkomma överleva.
Hur stor påverkan havsörnen haft på skarvstammen i Finland är ännu oklart eftersom effekterna kommer med en viss fördröjning.
– Havsörnarna äter inte nödvändigtvis så många vuxna fåglar, men genom att påverka häckningen så föds det färre avkommor vilket i längden kan göra att stammen minska, förklarar Lehikoinen.

Hur tror du att skarvens framtid ser ut de kommande 5-10 åren i Finland?

– Jag misstänker att storskarvstammen kommer att minska under de kommande tio åren. Kanske inte nödvändigtvis kraftigt, men jag tror att den nog att det kommer ske minskningar ifall predationstrycket fortsätter vara lika hårt som det är just nu. Det kan också ske lokala förändringar när skarvkolonier flyttar från en plats till en annan. Lokalt kan bli flera på vissa ställen och färre på andra, men nationellt tror jag att arten minskar.
Om man upptäcker ett skarvkoloni på en ny plats så kan man anmäla det till Finlands miljöcentral, säger Lehikoinen.
– Det är viktigt att man kan följa med läget. Om kolonin är på ett dåligt ställe ur människans synvinkel kan man också vidta åtgärder och då är det viktigt att veta var de finns.
Artikeln har korrigerats 4.8.2022 klockan 15.18. Antalet skarvbon var 24 300 i fjol, det var inte antalet skarvar.

ANDRA LÄSER