Finlands och Sveriges Natomedlemskap tog ett stort kliv framåt – "Förändrar hela säkerhetssituationen kring Östersjön"

Till slut nådde Finland, Sverige och Turkiet en uppgörelse som banar väg för ett finsk-svenskt Natointräde. För Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg som satt stor prestige i att lösa den turkiska knuten är överenskommelsen en seger.

– Det behövs bara en titt på kartan för att förstå att det här förändrar hela säkerhetssituationen kring Östersjöregionen, säger Stoltenberg till HBL.

Glada miner i Madrid efter uppgörelsen som banar väg för ett finsk-svenskt Natomedlemskap. Från vänster Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu, Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg , Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, Finlands president Sauli Niinisto, Sveriges statsminister Magdalena Andersson och Sveriges utrikesminister Ann Linde.
Efter fyra timmar av överläggningar kunde Finlands president Sauli Niinistö, Sveriges statsminister Magdalena Andersson och Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan träda fram tillsammans med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. De ställde sig bakom det bord där ländernas utrikesministrar agerade sekreterare och skrev under den överenskommelse som ska bana väg för ett finskt-svenskt inträde i försvarsalliansen.
Stoltenberg, som har satt mycket prestige på att lösa den turkiska knuten, kunde glad tillkännage att det råder samförstånd mellan Turkiet, Finland och Sverige. Överenskommelsen tar fasta på Turkiets oro kring vapenexport och kampen mot terrorism.
Finlands, Sveriges och Turkiets regeringar har enligt Stoltenberg nu kommit överens om att utöka sitt samarbete mot terrorism. Men hur det ska ske rent praktiskt blir säkert ingen enkel nöt med tanke på att Finland och Sverige är rättsstater.

Tjänster och gentjänster

– Som Natoallierade kommer Finland och Sverige nu att stödja Turkiet i hot mot den nationella säkerheten. Det här innefattar lagstiftning, åtgärder mot PKK:s aktiviteter och ett avtal med Turkiet om utvisningar, säger Stoltenberg.
I gengäld har Turkiet gått med på att stödja att Finland och Sverige ansluter sig till Nato.
Stoltenberg påpekar att Natos öppna dörrars politik har varit en historisk succé och att ett finskt och svenskt Natointräde kommer att göra länderna tryggare, Nato starkare och det euroatlantiska området mer säkert samtidigt som alliansen står inför den största säkerhetskrisen på decennier.
På onsdagen kommer Natoledarna att fatta ett beslut om att bjuda in Finland och Sverige att bli medlemmar och genast efter toppmötet följer juridiskt bindande anslutningsförhandlingar mellan Nato, Finland och Sverige varefter Finlands status förändras till så kallade "inbjudna kandidatländer", invitees.
Efter det här följer en ratificeringsprocess i alla huvudstäder. Det går inte att undvika att ställa sig frågan om det inte finns en risk att Turkiet då igen tar till samma trick och sätter sig på tvären på nytt.
Men Stoltenberg säger att han i och med den färska trepartsuppgörelsen är övertygad om att dörren för Finland och Sverige att ansluta sig till alliansen står öppen.
Så hur gick det egentligen till då Finland, Sverige och Turkiet nådde en uppgörelse?
– Vi möttes, vi diskuterade och vi fann en lösning. Så löser vi problem i Nato där vi fattar beslut genom konsensus., säger Stoltenberg.
Mötet föregicks av diplomatiska överläggningar i Bryssel. Stoltenberg höll under flera veckors tid tät telefonkontakt med Andersson, Niinistö och Erdogan. I början av överläggningarna föreföll det osannolikt att en uppgörelse skulle nås, men för en dryg vecka sedan började det se ut som om samförstånd kunde nås, uppger diplomatkällor för HBL.
En talesperson för den amerikanska delegationen i Madrid har välkomnat Turkiets beslut att släppa fram Sveriges och Finlands Natoansökningar.
– Det är en vitamininjektion för hela alliansen, säger han enligt Reuters.
Talespersonen säger att både Sverige och Finland kontaktade USA:s president Joe Biden för att komma till en lösning med Turkiet, och att Biden därför ska ha pratat med den turkiska presidenten Erdogan under dagen.
HBL fick som enda finländskt medium möjligheten att ställa en fråga vid Stoltenbergs presskonferens:

När förväntar du dig att Finland och Sverige blir medlemmar fullt ut och vilken kommer de här nya medlemmarnas roll att vara då Nato ska stärka sitt försvar av den östra flanken?

– Finlands och Sveriges Natomedlemskap är viktigt för Finland och Sverige, men också för Nato och i synnerhet för de baltiska länderna. Det behövs bara en titt på kartan för att förstå att det förändrar hela säkerhetssituationen kring Östersjöregionen. Finland och Sverige bidrar också med avancerade välutrustade styrkor, femte generationens stridsflyg, avancerad teknologi och stabila politiska institutioner som kommer att stärka Nato, Finland och Sverige. För Norden och Östersjöregionen är det här särskilt viktigt, men också för hela alliansen.
Det här är den snabbaste medlemskapsprocessen i Natos historia, tillägger Stoltenberg.
– Det är en bra sak eftersom säkerhetsläget är kritiskt och det är ett tydligt meddelande till Vladimir Putin att Natos dörr står öppen. Vi ska minnas att Putin i december försökte få till stånd så kallade "säkerhetsavtal" där han motsatte sig en utvidgning av Nato. Han ville ha mindre Nato, men nu får han mer av Nato.
Men exakt när Finland och Sverige kan inträda i försvarspakten beror ännu på när de 30 medlemmarnas parlament som ska ratificera nykomlingarna.
– Flera parlament har redan satt igång processen så det ser ut att finnas en stark vilja hos de allierade att ratificera kvickt, men jag kan inte lova något å 30 parlaments vägnar, säger Stoltenberg.

ANDRA LÄSER