Nato till Finland och Sverige: De behöver bara söka

Snabba ryck väntar om Sverige eller Finland väljer att söka sig till Nato. Redan inom några veckor kan länderna räknas som blivande medlemmar, utan att behöva invänta sommarens toppmöte i Madrid.

Medlemsländernas flaggor vid Natohögkvarteret i Bryssel. Arkivfoto.

Precis som i Sverige och Finland har också Nato på sistone ägnat sig åt allehanda övervägningar och planering inför eventuella medlemskapsansökningar från Stockholm och Helsingfors.

Och budskapet är enkelt: det finns egentligen inte längre några formella hinder.

– De behöver bara söka. Eftersom de är så nära partner så känner vi till dem extremt väl. Vi känner till deras politiska system, deras rättsväsende, deras försvarssystem. Vi har en klar bild av att de är kapabla att uppfylla kraven i ett medlemskap, konstaterar en Natokälla i en genomgång för svenska journalister.

Nato har hela våren varit noga med att betona att i slutändan är det upp till Sverige och Finland att bestämma om man tänker söka eller inte och att man respekterar vilket beslut som än fattas.

Möts direkt

Men om medlemskap söks så är militäralliansen redo. Till och med väldigt redo. De 30 medlemsländernas ambassadörer kommer redan samma dag som en ansökan lämnas in att mötas och högst sannolikt omedelbart besluta om att inleda formella förhandlingar.

Det som då väntar är i princip en kort fråga-svar-genomgång.

– Vi brukar kalla det för äktenskapslöftena. Det är en tydlig process där vi går igenom kraven på medlemskap med länderna, berättar Natokällan.

Bland annat gäller det att reda ut om ansökarlandet är villigt att vara med i Natoinsatser, accepterar att hjälpa andra och själv bli hjälpt i en konfliktsituation och lovar att hålla en god nivå på sitt försvar.

Klart före Madrid?

Sveriges och Finlands nära samarbete med Nato gör att svaren redan är så gott som givna. I processen ingår inte några kontroversiella diskussioner om exempelvis synen på kärnvapen eller utländska baser.

– När vi väl kommer till inträdesförhandlingar så bör det inte återstå några överraskningar. Länderna förstår vad vi kommer att fråga dem. Det är egentligen inte så mycket en förhandling, förklarar Natokällan.

Det gör i sin tur att samtalen kan vara avklarade redan i mitten av juni, eller rentav ännu tidigare. I så fall kan Sverige och Finland räknas som blivande medlemmar redan en bra bit innan Natos nästa toppmöte i Madrid den 29–30 juni.

– Om vi får en medlemskapsansökan så kommer vi att agera väldigt snabbt. Vi kommer inte att vänta på något toppmöte. Generalsekreteraren (Jens Stoltenberg) har sagt att vi räknar med en två veckor lång process, säger källan.

Ratificering

Med statusen som blivande medlem får ett land vara med på alla Natomöten, med rätt att uttala sig, men utan rösträtt förrän allt är formellt klart.

Det blir det när alla medlemsländer har ratificerat inträdesavtalet i enlighet med sina nationella regler. De flesta kräver godkännande i parlamentet. I några fall räcker det med ett snabbt regeringsförslag. På andra håll krävs utskottsbehandling och röster i både under- och överhus.

Tidigare har ratificeringen tagit minst sex månader, upp till ett år. Nu tror dock Nato att det kan gå fortare. Och man ser inte några hinder på vägen.

– Vi har inte hört från någon regering eller ambassadör här att det skulle bli några problem, säger Natokällan om processen.

Så här ser Natos hantering ut av ett eventuellt medlemskap för Sverige eller Finland:

1) Ansökan inkommer, oftast i form av ett brev, undertecknat av utrikesministern.

2) Brevet behandlas av Natoländerna, troligen vid ett ambassadörsmöte som kallas in omedelbart och redan samma dag tar beslut om att inleda inträdesförhandlingar.

3) Samtalen leds av en av Natos åtta assisterande generalsekreterare, tyska Bettina Cadenbach, och förväntas bara behöva ta en enda dag.

4) Nato tar sedan fram en rapport där man slår fast om länderna lever upp till de krav som ställs, inklusive ett nytt utrikesministerbrev där landet säger sig ha förstått vad som gäller och fortfarande vill gå vidare.

5) Natoambassadörerna tar sedan beslut om det går att skriva under inträdesprotokollet. Enligt Nato kan de här stegen totalt hinnas med inom två veckor.

6) När protokollet skrivits under blir landet en "inbjuden medlem" med rätt att delta i alla Natomöten, men utan rösträtt.

7) Protokollet skickas därefter ut till de 30 medlemsländerna för slutligt godkännande i varje lands parlament. Det tar i normala fall minst sex månader, men väntas kunna gå fortare nu, med tanke på den spända säkerhetssituationen kring Rysslands krig i Ukraina.

8) När alla länder gjort sitt och ansökarlandet skrivit på och alla papper arkiverats i Washington blir man medlem fullt ut.

Källa: Nato

ANDRA LÄSER