Maria Grönroos: Vem har (inte) familj?

Jag och Statistikcentralen har gjort det lätt för oss – vi talar om hushåll när vi menar "samtliga personer som delar bostad och kosthåll eller på annat sätt använder sina inkomster tillsammans”.

Jag undviker ordet familj för att det är så laddat och vi kan mena så olika. Mamma, pappa, barn – var det ens ett 1900-talsfenomen? Och bara i vissa delar av världen. Parallellt lever en mängd olika konstellationer tillsammans. Minns hur det skrattades åt Sveriges jämställdhetsminister Jens Orbach när han som svar på frågan om regnbågsfamiljer kontrade med erfarenhet av en släkting som levt med en häst. Är husdjur familj?

M är ett ensamkommande flyktingbarn i Sverige intervjuad i Hertha (nr 1/2016). När han flydde Afghanistan 16 år gammal bestod familjen av mamma, pappa och tre systrar. I dag talar han om sin familj som det hem han bor på tillsammans med elva rumskamrater, de anställda och cheferna. I Sverige har han fått nya insikter och vill åka tillbaka och dela med sig om feminism och rädda sina systrar från barnäktenskap och traditionella familjeroller.

Jag delar M:s syn. En familj kan bestå av så mycket. Och är inte alltid av ondo – eller godo. Att svara på frågan Har du familj? är inte entydigt. De jag växte upp med, dem jag har legaliserade förhållanden till eller dem jag gillar mest?

En annan svår fråga: Har du barn? Hur ska den tolkas – har du kunnat/velat föröka dig? Har du levt nära barn (som kanske inte rent biologiskt eller juridiskt är dina)? Har du barn som är biologiskt/juridiskt dina men som du inte levt nära? Räknas syskonbarn, gudbarn, fadderbarn? Grannens barn ingår knappast, även om det kanske är hos dig de söker tröst när de far illa i sina hem.

FN:s årliga kommission för jämställdhet samlades i New York i mars i år. Ett av stridsäpplena var just definitionen av familj. Religiösa, konservativa och homofoba röster höjdes och slutdokumentet blev så mycket sämre av att inte kunna tillåta den mångfald som är reell. Det är en paradox att de som hårdast försvarar traditionella familjer och värderingar, också kan vara de mest kritiska till familjeåterförening, möjligheten för invandrade att också få ha sin familj hos sig.

Det är skillnad på familjer och familjer. Nästa vecka röstar Sveriges riksdag om ett nytt lagförslag som innebär minskad rätt till familjeåterförening. I Finland har fallet med den irakiska familjen som myndigheterna önskar separera till olika länder debatterats. I Orlando väckte varma känslor mellan personer av samma kön dödligt hat. I kriminalhistorierna får vi veta att mördaren oftast går att finna i den närmaste familjekretsen.

Semestertider är familjetider för en del – ibland i harmoni, ibland under tandagnisslan. De vuxna väljer själva, barn saknar den möjligheten. Som vän av ordning skulle jag vilja veta – hur ska vi ha det? Älska eller döda? Respektera folks rätt att leva i de hushåll de själva väljer? (Och rädda barnen ur sina familjer om de far illa?)

ANDRA LÄSER