Överskottet i Helsingfors går till investeringar, men tilläggsanslag behövs också

Det är förståeligt att många har reagerat på nyheten om stadens budgetöverskott. Vad kunde man inte göra med en halv miljard?

Författaren Kaj Korkea-ahos krönika (HBL 6.4) var ett angeläget nödrop: samtidigt som staden i fjol visade ett överskott på en halv miljard lider många unga, och skolornas resurser är otillräckliga.

Det är förståeligt att många har reagerat på nyheten om stadens budgetöverskott. Vad kunde man inte göra med en halv miljard? Orsakerna till det stora överskottet är flera: För det första sjönk inte skatteintäkterna så mycket som vi hade befarat. För det andra kompenserade regeringen en hel del av kostnaderna och bortfallet som berodde på pandemin. En liknande utveckling kan man se i många andra finländska kommuner. Det är dock viktigt att notera att detta högst troligt var ett engångsstöd från staten. För det tredje fick staden mer inkomster än budgeterat tack vare försäljning av fastigheter.

Årsbidraget är därför positivt och bättre än budgeterat. Årsbidraget (eller överskottet från driftsekonomin utan avskrivningar) är dock inga pengar som läggs på hög eller sparas, utan de används till stadens investeringar.

Helsingfors investerade i fjol över en miljard euro. I fastigheter satsades 300 miljoner euro, mest i nya skolor och daghem och renoveringar av gamla. Nya bostadsområden kräver infrastruktur, bland de största projektområdena finns Fiskehamnen och Busholmen. Totalt användes knappt 100 miljoner för detta ändamål. Till vägar och trafikleder användes 173 miljoner och till satsningar i kollektivtrafiken 145 miljoner.

Staden kunde finansiera cirka 85 procent av sina investeringar från egen kassa, och resten med nya lån. Denna siffra är rätt lika i de andra större städerna och i den kommunala sektorn i stort.

När sedan driften och investeringarna har finansierats, och alla intäkter beaktats, blir bokslutets slutsiffra minus 9 miljoner euro.

Pandemin har medfört ett stort tryck på stadens personal. Därför är SFP mycket tillfreds med förslaget att hela personalen ska få skattefria kultur- och idrottssedlar till ett värde av 200 euro per person. Det är en välkommen och konkret erkänsla för det viktiga arbete som görs i alla sektorer, och dessutom en vitaminspruta för drabbade servicebranscher.

I budgetuppgörelsen för 2021 mellan Samlingspartiet, De gröna, SDP och SFP kom vi överens om att nämnderna kan föreslå överskridningsbehov på grund av kostnader som orsakas av pandemin. Från utbildningssidan vet vi att det kommer att finnas behov av att bland annat stärka elevvården. Från SFP:s sida ställer vi oss positiva till dylika krav. Det är också satsningar som betalar sig i längden. Nämnden granskar nu läget och återkommer snart med sina behov.

Vår förhoppning är att de brister Korkea-aho påtalar kommer att beaktas då överskridningar av årets budget kommer att tillåtas.

Helsingfors stads ekonomi är välskött och det är en klar fördel när det gäller att säkra välfärden och ta hand också om personalen i staden. Vi tvingades inte, som så många andra kommuner, tvärbromsa och exempelvis permittera personal på grund av pandemin.

Vi har tvärtom kunnat nyanställa och fortsätta investera. Det är nödvändigt i en växande stad. Osäkerheten fortsätter, vi behöver en exitstrategi för pandemin, och därför är en ansvarsfull ekonomisk politik välfärdens bästa bundsförvant också i framtiden.

Björn Månsson,

ordförande, SFP:s stadsfullmäktigegrupp,

Marcus Rantala,

stadsstyrelsemedlem (SFP)

ANDRA LÄSER