När statens revisionsverk har granskat finansieringen för riksdagsvalet 2019 finns det inget att anmärka på. Däremot finns det fall där riksdagskandidater tagit emot bidrag från förbjudna håll. Beloppen har varit mindre än 1 500 euro i de fallen, vilket enligt lagen betyder att bidragen och bidragsgivaren inte behöver anges separat i redovisningen.
– Till exempel är det inte tillåtet att ta emot bidrag om det inte går att ta reda på givaren. Stöd från utlandet får tas emot endast från enskilda personer och från sammanslutningar och stiftelser med samma ideologiska hållning som kandidaten. Dessutom är det enligt lag förbjudet att ta emot bidrag från bland annat staten, kommuner och samkommuner, säger Pontus Londen, ledande redovisningsrevisor på Statens revisionsverk, i ett pressmeddelande.
I några fall hade också kandidater tagit emot en större summa i bidrag än maximibeloppet på 6 000 euro per bidragsgivare.
Minsta kampanjen några hundralappar
Enligt revisionsverket finns det stora skillnader i kampanjkostnaderna. Det största beloppet låg på dryga 115 000 euro medan den minsta kampanjen kostade 300 euro. Kampanjernas genomsnittskostnad var cirka 34 700 euro och totalbeloppet för alla kampanjer var 9,6 miljoner euro.
Enligt lag ska valfinansieringen täcka alla kostnader för en valkampanj. Kandidaternas valfinansiering var sammanlagt 9,8 miljoner euro, av vilket cirka 6 miljoner euro bestod av bidrag från utomstående. Resten täcktes med kandidaternas egna eller stödföreningarnas medel.
– Efter redovisningarna av valfinansieringen – inklusive tilläggsutredningarna, kompletteringarna och korrigeringarna – har revisionsverket inget att anmärka. Vi har inte heller tagit emot klagomål med anledning av redovisningarna, säger Londen.
Alla invalda riksdagsledamöter och ersättare lämnade in sina redovisningar. Det rör sig om sammanlagt 277 personer. Av de redovisningsskyldiga bad revisionsverket om kompletteringar och korrigeringar av 92 personer.
