Särskild grupp vid Helsingforspolisen ska komma åt gatugängen – de här typiska dragen förenar dem

Sedan början av oktober har Helsingforspolisen en särskild koordineringsgrupp med fokus på gatugäng. Den leds av kriminalinspektör Markku Heinikari, som också är chef för hela brottsutredningen vid polisinrättningen.

I gruppen ingår personal från hotbildsutredning, analys, övervakning och förebyggande arbete.

Polischefen Lasse Aapio säger att det dessutom behövs samarbete med andra myndigheter för att komma åt gängproblematiken – och det innan fenomenet kommit åt att växa mer.

Helsingforspolisen har besökt bland annat Köpenhamn och London för att lära sig av erfarenheter där. Markku Heinikari berättar att Londonpolisen har flera anställda som följer sociala medier, lyssnar på texter i raplåtar och avkodar betydelsen av olika handtecken.

Typiskt är en rivalitet mellan de olika gängen, som inte sällan förs fram genom just symboler och i låttexter. De här dissningarna kan eskalera i våld, och det var en sådan hämndspiral som väckte polisen våren 2021. 

Den första domen föll ett år senare. De två huvudåtalade dömdes i maj till stränga straff, 9 respektive 10 års fängelse. Helsingfors tingsrätt slog dessutom fast att det Helsingforsbaserade ”Kurdish Mafia” uppfyllde kriterierna för organiserad kriminell sammanslutning.

 Efter det har ytterligare rättsfall varit aktuella.

– Vårt mål är att utreda vartenda ett av brotten i hämndspiralen, säger Markku Heinikari.

Gripanden och rättegångar har enligt honom lugnat ner situationen. Samtidigt säger Heinikari att fenomenet inte är ur världen. Tvärtom menar han att nya gäng har hunnit uppstå.

Flera förundersökningar med gängkoppling pågår nu enligt honom vid Helsingforspolisen.

Det har förts en diskussion om huruvida gängfrågorna har förringats, eller tvärtom getts för stor betydelse. Sannfinländarna har till exempel hotat med misstroende mot regeringen.

– Det här ska inte överdrivas men inte heller underskattas, säger Markku Heinikari om gatugängsproblematiken.

– Det har skett också allvarliga brott i Finland.

Han talade på en träff för journalister på måndagen. Polischefen Lasse Aapio betonade samtidigt i ett uttalande vikten av att försöka gå till botten med orsakerna till gängbildning, och bland annat att bryta segregation.

Aapio föreslår också snabbare straff- och rättsprocesser för unga. Så skulle brottsspiraler brytas fortare och han tror att även offren skulle ha hjälp av det.

– Då samhället delar ut domar behöver gängen själva inte göra det, säger Markku Heinikari.

Samtidigt föll en stor del av åtalen nyligen i ett fall där det bevisligen förekom skottlossning i Lejle i Vanda, men där det enligt rätten inte gick att bevisa vem som sköt. Liknande frianden finns också i en dom gällande skottlossning i Nordsjö.

Heinikari kommenterar inte saken närmare men säger att domarna ännu inte har vunnit laga kraft.

Under rättegångarna har de åtalade själva förnekat att de skulle höra till gäng och delvis också att det ens skulle existera sådana.

Polisen har tidigare gått ut med att det finns omkring tio gatugäng i huvudstadsregionen. Markku Heinikari säger att det främst handlar om Esbo och Helsingfors men också delvis Vanda. Polisen följer enligt honom nu dessutom med läget i Åbo, Tammerfors och Uleåborg.

Markku Heinikari och Lasse Aapio räknar upp vad de ser som typiska drag för gatugängen.

• Det handlar om grupper med ett eget namn och identitet. Heinikari säger att polisen sett till exempel tatuerade gängsymboler. Samtidigt är gängen ofta rätt löst organiserade.

• De som hör till gatugäng utför brott ensamma eller tillsammans.

• Det finns en koppling till en stadsdel eller ett område. Det här kan föras fram exempelvis i låttexter. En del kan enligt Heinikari verka tätt på en viss plats, medan andra har en vagare anknytning. Områden eller ens kvarter som skulle vara i något gängs besittning finns inte i Finland, säger han.

• Motsättningar mellan gängen förs fram i gangsterrap och i videor i sociala medier. Det här kan eskalera och konkretiseras i våld även om grundorsaken kanske är rätt obetydlig.

– Man lever det här dramat i sociala medier, säger Heinikari.

• Texterna idealiserar ofta kriminalitet.

• Medlemmarna i gängen är i snitt män i 20-årsåldern. En betydande del kan ha rån och misshandel på sitt konto från tidigare. En del sysslar också med gatuhandel av droger.

• Största delen är första eller andra generationens invandrare. Här påpekar Heinikari att det är viktigt att inte heller generalisera men samtidigt konstatera fakta.

• Många har varit föremål för polisens förebyggande verksamhet tidigare.

• Polisen har beslagtagit knivar, macheter, ombyggda startpistoler och skjutvapen av personer med gängkoppling.

Heinikari och Aapio betonar att det gäller att skilja på ungdomskriminalitet, gatugäng och organiserade kriminella gäng.

Det har rapporterats om en våg av rån med unga förövare. De här ungdomarna är ofta under 18 år. De i gatugängen är något äldre och brotten ofta grövre.

I den andra ändan av skalan finns sedan den organiserade kriminella gängen. De har en tydligare hierarki och våldet är tydligare kopplat till den kriminella verksamheten.

Lasse Aapio säger att det visserligen har visat sig finnas samband också mellan en del gatugäng och den grova kriminaliteten.  På samma sätt finns det en risk för att de unga ser upp till gatugängen och lockas med.