Ett omvänt ledarskap

Svaret jag då gav på frågan var flummigt. Jag hade helt enkelt inte tänkt igenom saken tillräckligt noggrant. Nu när jag har hunnit tänka i några veckor vill jag försöka mig på ett mer strukturerat svar.

Med risk för att låta kaxig vågar jag påstå att jag, efter drygt 13 år som mediechef, via försök och misstag har lärt mig en hel del om ledarskap i kunskapsorganisationer. Lite tillspetsat kan lärdomen komprimeras i tre punkter.

1. Led via andras initiativ. Ju högre chef du är desto färre egna initiativ ska du ta. Orsaken är enkel: Om exempelvis en vd kommer med omfattande initiativ är sträckan ofta lång till de som på riktigt ska genomföra din idé.

Som chef hamnar du i ett läge där du först ska övertyga dina medarbetare om idéns förträfflighet och sedan övervaka att förverkligandet sker enligt din plan. Ägarskapet blir lätt diffust och engagemanget för att driva igenom projektet blir ofta halvhjärtat. Däremot ska du uppmuntra andras initiativ som leder bolaget i önskad riktning.

2. Skapa ett klimat där initiativ föds. För att den första punkten ska lyckas måste atmosfären på arbetsplatsen vara sådan att medarbetarna vågar komma med initiativ. Idéerna föds dock sällan på officiella möten och det kräver i sin tur att du som chef finns med i de mer avslappnade miljöerna där nya tankar stöts och blöts.

För att få tillgång till de här rummen måste du som chef först rasera mentala och hierarkiska murar. En chef blir aldrig en jämlik vän på en arbetsplats, men en chef kan absolut vara en naturlig del av många gemenskaper. Närvaro, glädje, empati och en gnutta humor är viktiga nycklar för att öppna dörrarna till de ställen där de konstruktiva idéerna frodas.

3. Led via en flexibel strategi. De flesta kunskapsbranscher förvandlas i snabb takt. Automatisering, digitalisering och ett mobilare leverne leder till att omgivningen förändras konstant.

En omfattande strategi- eller utvecklingsprocess leder ofta till en bunt med papper, som för det mesta är hopplöst föråldrade när de ska implementeras. När omgivningen gungar måste en organisation lära sig att sikta på ett rörligt mål. Som chef ska du givetvis veta varifrån det blåser och kunna visa den ungefärliga riktningen men du ska vara försiktig med att cementera alltför långsiktiga mål.

De här tre punkterna låter ju simpla: Det vill säga att leda genom att undvika egna initiativ, att jobba nära medarbetarna och att slopa de långa bågarna. Men åtminstone mina egna erfarenheter vittnar om att det är betydligt enklare att göra precis tvärtom.