Hur kan Pappersförbundet ha råd att strejka så här länge? Strejken är inne på sin tionde vecka och fackförbundet betalar 100 euro per dag per strejkande medlem. Det innebär att strejken kostar facket cirka 200 000 euro per dag.
Pappersförbundet uppger för HBL att strejken till dags dato har kostat dem 9 miljoner euro. Det verkar vara småpotatis för ett fackförbund.
De finländska fackförbunden är rustade till tänderna för arbetskonflikter. I fackförbundens strejkkassor finns tiotals eller ibland till och med hundratals miljoner euro. Det är medlemsavgifter som under årens lopp samlats in och investerats. Pappersförbundet tillhör de mycket rika fackföreningarna.
– Vi har totalt cirka 100 miljoner euro i tillgångar, säger Pappersförbundets ordförande Petri Vanhala.
Exakt hur stor del som kan användas till att betala ut strejkbidrag vill förbundet inte uppge. Men det finns egentligen inga regler. Styrelsen kan fritt välja att tömma hela föreningens kassa eller till och med ta lån för att finansiera långa strejker.
Antti Koskela har skrivit en bok om strejker och är chefsekonom på tjänstemannacentralen STTK. Han säger att strejkkassans storlek brukar vara en strategisk hemlighet.
– Arbetsgivarsidan försöker överdriva hur dyrt det är för fackförbunden att strejka och arbetstagarsidan försöker bagatellisera kostnaderna.
Vad kostar det att strejka?
En strejk är dyr för alla inblandade. Det är svårt att uppskatta kostnaderna under en pågående arbetskonflikt.
Fackmedlemmar som strejkar får ett strejkbidrag. Bidraget varierar mellan de olika fackförbunden, mellan cirka 16 euro och 200 euro. Pappersförbundet betalar 100 euro i strejkbidrag.
Kostnaden för förbundet blir således antal strejkande medlemmar multiplicerat med strejkbidraget multiplicerat med antal strejkdagar.
Strejkbidraget är sällan lika stort som lönen. Den dagliga kostnaden för varje enskild arbetstagare är nettolönen subtraherad med strejkbidraget.
Det är svårare att räkna ut hur mycket en strejk kostar för arbetsgivaren. Ett räknesätt är att räkna hur mycket produktionsbortfallet är. Det vill säga antalet strejkdagar multiplicerat med orealiserad produktion per dag. Men man måste också ta hänsyn till att det finns varor i lager och att en del av varorna kan tillverkas i efterhand. Dessutom kan företag ta igen en del av bortfallet genom ökad produktion efter att strejken är avslutad.
För ett mycket lönsamt företag är förlusterna proportionellt sett större än för ett företag som är mindre lönsamt.
Utöver de som är direkt involverade i en strejk kan det dessutom bli förluster för exempelvis transportföretag och råvaruleverantörer.
För Koskela är det ofattbart att strejken vid UPM bara fortgår.
– Varje dag fabrikerna står stilla förlorar bolaget över en miljon euro. Aktieägarna förlorar sina pengar.
Koskela menar att långvariga strejker är mycket sällsynta eftersom det är mycket dyrt för alla inblandade att strejka.
– En så här lång strejk svider också för Pappersförbundet. Men det hjälper att strejken bara berör ett företag. Pappersförbundet får intäkter från medlemmar som jobbar i andra företag.
Koskela tror inte att UPM:s aktieägare någonsin kommer att få tillbaka de pengar som gått förlorade under strejken. Inte ens om UPM får igenom alla sina krav.
– Jag förstår inte varför riksförlikningsmannen är så passiv. Strejken har pågått för länge. Strejken påverkar Finlands finanser, export och skatteintäkter.
– Vi har fått en del förfrågningar från tidningshus i Europa som önskar ett slut på arbetskonflikten för att få papper ut i världen. Jag håller med, det är dags att hitta en lösning, säger Petri Vanhala, Pappersförbundets ordförande.
Pappersförbundet: ”Förhandlingar i god anda”
Pappersförbundets ordförande Petri Vanhala säger att parterna har tät kontakt med varandra. Och att man hela tiden förhandlar.
– Vi hoppas förstås nå en överenskommelse, men det går långsamt framåt. Vi bygger en helhet som båda parterna kan underteckna.
Kan man redan säga att ni är på upploppet?
– Nej, det kan man inte kalla det för. Det positiva är att förhandlingarna förs i god andra.
Hur har ni råd att strejka så pass länge?
– Vi har samlat ihop en förmögenhet av just den här orsaken. Vi finansierar strejken med vårt fria egna kapital.
Pappersförbundet har placerat kapitalet i olika fonder, aktier, fastigheter och skog. Börsnedgången till följd av kriget i Ukraina har påverkat fackförbundet. Värdet på placeringsportföljen har sjunkit, men förbundet har inte realiserat några aktier utan väntar på att börsen ska återhämta sig.
– Vi har likvida medel som vi använder i kombination med lån. För oss är det inget problem att betala ut strejkbidrag. Vår förmögenhet räcker för att lösa arbetskonflikten.
Pappersförbundet står inte ensamt i striden, Finlands Fackförbunds Centralorganisation (FFC) lovar att backa upp Pappersförbundet i alla lägen.
Börjar lukta maktkamp
Mika Helander, akademilektor i sociologi vid Åbo Akademi, följer UPM-strejken med stort intresse. Även om parterna mest står och stampar på samma ställe.
För en månad sedan intervjuades han i HBL och då trodde han att strejken skulle vara över vid det här laget.
– UPM:s vd Jussi Pesonen och styrelseordförande Björn Wahlroos är inga kompromissmänniskor. Jag har alltid tänkt att de är rationella och pragmatiska, men nu börjar min analys luta mot att det är ett maktspel. De vill bestämma.
Enligt Helander är risken att UPM:s kunder söker sig till konkurrenterna, även om avtalen är långa. För kunderna är leveranssäkerheten mycket viktig.
– Till följd av en så här lång strejk kan det uppstå långvariga skador. Kunderna kan tappa tilltron till företaget.
Jussi Pesonen avböjer en intervju. Kommunikationsavdelningen vill inte ge några uppskattningar av strejkens ekonomiska konsekvenser.
”Förhandlingar pågår och vd:n kommer inte att kommentera dem nu”, skriver kommunikationsavdelningen i ett mejlsvar.
