Att kliva ombord på Finlands största forskningsfartyg Aranda är som att stiga in i en avancerad havsforskningsbas. Det drygt 70 meter långa fartyget rymmer bland annat flera mätinstrument för vattenanalyser, laboratorieutrymmen, apparatur för mottagning av satellit- och väderbilder och en egen väderstation.
I samband med Östersjödagen som firades på torsdagen hade farkosten lagt till vid Södra kajen i Helsingfors och vecklat ut landgången för nyfikna besökare.
Aranda administreras av Finlands miljöcentral, Syke, och används för forskning huvudsakligen inom Östersjöområdet. Fartyget är ändå konstruerat för att klara av sjögången på alla världens djupa, öppna hav och då man låter blicken glida över skrovet är det lätt att föreställa sig Aranda på en expedition någonstans bland stora isflak i arktiska vatten.

Forskningsfartyget Aranda besökte Helsingfors på Östersjödagen. Aranda sjösattes i Helsingfors i juni 1989 och är fortfarande i flitig användning.
Två veckor på öppet hav
Vi möter forskningsprofessor Maiju Lehtiniemi från Finlands miljöcentral som förra veckan återvänt från en forskningsresa med Aranda i Östersjön. Färden startade från Helsingfors i början av augusti till Bottniska viken, via norra Östersjön och rundade slutligen Finska viken.
I två veckors tid befann sig tretton forskare ombord för att samla information om tillståndet i havet.
– Vi har tagit prover på Östersjöns syre- och näringshalter, salthalter, mätt temperaturer och analyserat växt- och djurplankton. Också prover på bottendjur och syrehalten i bottensedimentet undersöktes, förklarar hon.

I Östersjön finns både djur- och växtplankton. Här hänger en håv som används på forskningsfartyget Aranda för att samla upp djurplankton som senare analyseras. Alla länder som tillhör HELCOM utför liknande prover.
Forskningsresan hänger ihop med Finlands medlemskap i HELCOM, Östersjökonventionen, som är en överenskommelse mellan alla länder kring Östersjön om att värna miljön i Östersjön. Det är den mellanstatliga organisationen som koordinerar de årliga resorna, förklarar Lehtiniemi. Förutom den i augusti, körs samma rutt i januari och juni.
– Alla länder i Östersjöområdet måste utföra liknande undersökningar i sina havsområden, säger hon.
Lehtiniemi ledde arbetet på fartyget under den sista veckan då omfattande prover togs i Finska viken. Under dessa forskningsresor utförs arbetet i princip dygnet runt eftersom fartyget rör sig vidare i snabb takt, berättar Lehtiniemi.
– Vi arbetar parvis i skift. Efter att proven upptagits ur havsvattnet ska de ofta analyseras direkt i laboratoriet ombord, då har vi en stor del av resultaten klara redan innan vi stiger i land igen, säger hon.
En besättning har naturligtvis också funnits ombord som försäkrat att fartygets motorer rullar på och allt förlöpte tryggt och smidigt, och att ingen har gått hungrig.
Östersjön mår dåligt
En sammanfattning av resultaten från forskningsresan i augusti publiceras senare.
– Redan nu kan man ändå säga att inga dramatiska förändringar har skett sett till förra årets fosfor- och syrehalter. Det har inte gått åt varken det bättre eller sämre hållet. Algblomningarna var mycket rikliga på Finska viken, noterade vi, säger hon.
Eftersom juli var svalare än normalt, kom algblomningen i gång ordentligt först i augusti. Cyanobakterier gynnas av värme och näringsämnen som det finns ett överflöd av i havet.
Med hjälp av de prover som tas med den här kan man bland annat förutspå hur rikliga mängder cyanobakterier som förväntas under sommaren.
I samband med samma forskningsresa i fjol kunde miljöcentralen konstatera att en viss positiv utveckling skett i Finska vikens kustvatten, medan rekordhöga näringskoncentrationer mättes i den centrala delen av viken.
Vi tar oss vidare in i fartyget och möts av ett stort metalliskt cirkelformat mätinstrument med flera långa provrör. Det är det allra viktigaste mätinstrumentet inom havsforskningen, förklarar Lehtiniemi. Då Aranda anländer till en plats för provtagning, vinschas den alltid först ner i havsdjupet innan andra prover tas.
– Med den här kan man ta vattenprover på olika djup och vi kan skapa oss en bild av vattenkvaliteten på alla olika vattennivåer, säger Panu Hänninen, som ansvarat för apparaten under en del av resan.
– Med hjälp av de prover som tas med den här kan man bland annat förutspå hur rikliga mängder cyanobakterier som förväntas under sommaren, tillägger Lehtiniemi.
Då augusti närmar sitt slut har Aranda nu fullbordat årets tre långa forskningsresor och samlat in en gedigen mängd data om tillståndet i havet vid de finländska kusterna.
ANDRA LÄSER

Salutorget
Sista fiskförsäljaren lämnar Salutorget: ”Varför komma till torget för ett paket fisk när du får allt från ett köpcenter”
31.03.2023 17:03

Estland
Ilves gillade aldrig den finska storebrorsmentaliteten – Estland förstår Ryssland, säger landets förra president
01.04.2023 05:01


Ryssland
Kreml har en plan för Finland, säger expert – ”Högsta prioritet att stoppa Natomedlemskapet”
30.03.2023 05:01
