Bankernas råd: Var snabb om du blir lurad på nätet

Ta genast kontakt med banken om du misstänker att någon lurat dig på pengar via nätet. Då är chansen större att du får behålla pengarna, säger Niko Saxholm på Finans Finland.

Patrik Haraldpatrik.harald@hbl.fi
21.09.2022 14:51 UPPDATERAD 22.09.2022 06:41
2022 ser ut att bli ett livligt år när det gäller nätbedrägerier mot finländare. Den slutsatsen drar bankernas intresseorganisation Finans Finland utifrån statistik över det första halvåret.
Under perioden januari–juni har bankerna i Finland berörts av nätbedrägerier som gällt totalt 17,5 miljoner euro. Av den summan har 10,8 miljoner gått förlorade, medan bankerna lyckats stoppa bedrägerier för 6,7 miljoner euro. Antingen har de hindrat pengarna från att nå fram till bedragarna eller också har bankerna lyckats kräva tillbaka pengarna.
Enligt Niko Saxholm, direktör med ansvar för bedrägeribekämpning och förebyggande av brott, är andelen bedrägerier som klarats upp cirka 40 procent, vilket är i linje med tidigare år.
– Tyvärr har andelen uppklarade brott inte ökat trots att branschen gör stora ansträngningar.
Niko Saxholm är direktör på Finans Finland med ansvar för bedrägeribekämpning och förebyggande av brott.
De största ekonomiska förlusterna, 3,8 miljoner euro, orsakades av dokument- och romansbedrägerier. Till dokumentbedrägerier räknas det som ibland gått under benämningen Nigeriabrev, där offret via e-post erbjuds till exempel ett stort arv eller en lotterivinst. För att få tillgång till pengarna krävs dock att offret först ska lägga ut pengar.

Skapar förtroende

Förekomsten av romansbedrägerier går i vågor, i takt med att bedragarna genomför välplanerade kampanjer.
– Gemensamt för kärleks- och dokumentbedrägerierna är att offret får förtroende för motparten och är villig att samarbeta. När ett förtroende väl har uppstått fortsätter lurendrejaren att utveckla det väldigt långt. Om bedragaren i något skede uppger att hen har hamnat i svårigheter är det lätt hänt att offret öppnar plånboken.
Enligt Saxholm är den här typen av bedrägerifall svåra för bankerna att bekämpa, eftersom offret självmant gjort penningtransaktionen med sin egen dator eller mobil och med sina nätbankskoder.
– I teknisk mening har allt gått rätt till.
Saxholm antar att antalet så kallade romansbedrägerier ökat under coronatiden när folk suttit isolerade hemma och varit mottagliga för nya kontakter på nätet.
– Det har förekommit att offret inte trott på bankens varningar om kriminella kopplingar hos det bankkonto dit offret försökt betala pengar. Offret är helt övertygat om att hen känner bedragaren.
I romansbedrägerier händer det enligt Saxholm att mycket stora belopp går förlorade. Han tror att många låter bli att anmäla den här typen av bedrägerier i skammen över att ha förlorat både ”kärleken” och pengarna.

Falsk identitet

Räknat i antal handlar nästan hälften av bedrägerierna om så kallat nätfiske, där bluffmakarna genom att uppträda som någon annan försöker lägga beslag på offrets personuppgifter. Det kan vara ett sms som ser ut att komma från till exempel banken, polisen, skatteverket eller posten.
– Budskapet formuleras så att mottagaren ska känna att det krävs omedelbara åtgärder för att undvika negativa följder, till exempel att ens skatteåterbäring inte ska komma fram. Via länken i textmeddelandet kommer offret till en sajt där hen ska uppge sina personuppgifter och inloggningen till nätbanken.
Nätfiske görs i regel i form av välplanerade kampanjer som överraskande körs i gång med stor kraft, vilket betyder att de största förlusterna sker i början av kampanjen innan bekämpningsåtgärderna är på plats.

Meddela genast banken

Enligt Saxholm är tiden avgörande för möjligheterna att stoppa bedrägerier.
– Så snart du märker att någonting inte står rätt till är det första du ska göra att ringa den egna banken. Först därefter gör man en polisanmälan. Ju tidigare banken får reda på fallet desto större är möjligheterna att stoppa transaktionen eller kräva tillbaka pengarna.
Han lyfter fram en enkel tumregel för att undvika att bli lurad på nätet: Om någonting verkar vara för bra för att vara sant, så är det sannolikt det också.

ANDRA LÄSER