De här tvåspråkiga kommunerna växer snabbast just nu

Pandemin har inte rubbat befolkningsutvecklingen på ett avgörande sätt, visar HBL:s granskning av situationen i Svenskfinland.

Esbo har växt med nästan 5 000 personer under det senaste året. Så här såg det ut i Bemböle skola i mars då HBL var på besök och åt pastagratäng med Mea Lindroos, Elin Sederlöf, Erin Carstens och de övriga eleverna i årskurs 3-4.
Tim Johansson
28.04.2022 05:00 UPPDATERAD 28.04.2022 06:43
När coronaviruset kom till Finland för drygt två år sedan lamslogs bostadsmarknaden för en tid. Få ville flytta och byta hem mitt under nedstängningen våren 2020.
Sedan följde ändå en köprusch när många ville anpassa sitt boende till den nya verkligheten med bland annat mer distansarbete. Det betydde ofta att man flyttade till större boende i förmånligare områden, bort från storstädernas centrum.
Analytiker och medier började beskriva en förändring där allt fler var redo att lämna städerna för boende någon annanstans. Fenomenet skulle ge krympande orter en ny chans, tänkte man.
Drygt två år in i pandemin börjar bilden ändå klarna igen: Flyttströmmarna ändrades trots allt inte radikalt av virusets framfart.
Framför allt lyckades inte flyttströmmarna kompensera för att fler dör än föds i många kommuner, visar HBL:s granskning av de nyaste befolkningssiffrorna för de svensk- och tvåspråkiga kommunerna i Finland.
Bara i kring en femtedel av kommunerna har de nyfödda varit fler än de döda under det senaste året fram till slutet av mars.
Bland kommunerna med en klart positiv naturlig folkökning märks bland annat huvudstadsregionens städer Esbo och Vanda. Här finns också kommuner som Larsmo, Pedersöre, Kyrkslätt och Jomala.
I de övriga kommunerna är det bara flyttrörelsen som kan kompensera för den negativa naturliga folkökningen.

Naturlig folkökning senaste året i tvåspråkiga och svenskspråkiga kommuner

1. Esbo, 1 594.
2. Helsingfors, 1 150.
3. Vanda, 1 063.
Kyrkslätt, 127, Larsmo 85, Pedersöre 51, Jomala 50.
I botten: Åbo -313, Raseborg -166, Lovisa -106, Borgå -96, Hangö -75, Kristinestad -74, Pargas -73, Jakobstad -72.
Källa: Statistikcentralen. Naturlig folkökningen är differensen mellan antalet födda och antalet döda. Sifforna gäller för april 2021-mars 2022.

Centrum och centrums nära periferi vinnare

Bland de kommuner som växer snabbast återfinns samma kommuner som före pandemin.
Jomala, strax utanför Mariehamn, växte med nästan 3 procent från mars i fjol till mars i år, den klart snabbaste takten i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna med fler än 1 000 invånare.
Grankulla, Esbo, och Larsmo noterade alla en befolkningsökning på strax under två procent.
Sedan följer andra kommuner nära Helsingfors, som Kyrkslätt, Sibbo och Borgå.
Bland dem som ser sin befolkning krympa det senaste året finns många kommuner i Nylands utkanter. Hit hör Lovisa och Lappträsk i öst, och Raseborg och Hangö i väst.
Av städerna ser Hangö den största minskningen under ett år, 1,5 procent.
I svenska Österbotten är befolkningsutvecklingen mer balanserad än i söder. Förändringarna nedåt eller uppåt är begränsade. Undantaget är Larsmo som växer kraftigt tack vare många nyfödda.

Befolkningsförändring

1. Sottunga, 15,3 procent (+15 personer).
2. Jomala, 2,9 procent (+154 personer)
3. Grankulla, 1,9 procent (+188).
4. Larsmo, 1,8 procent (+102)
5. Esbo, 1,6 procent (+4 569).
1,0–1,5 procent: Sibbo, Borgå.
0,5–1,0: Vårdö, Kaskö, Kronoby, Åbo, Sjundeå, Vanda, Kyrkslätt.
0–0,5: Kumlinge, Karleby, Malax, Vasa, Mariehamn, Lojo, Jakobstad, Helsingfors.
0 till -0,5: Saltvik, Pargas, Pedersöre, Nykarleby, Närpes, Kimitoön, Ingå, Finström, Pyttis.
–0,5 till -1,0: Raseborg, Lovisa, Vörå, Kristinestad, Brändö.
-1,0 till -1,5: Korsnäs, Hangö, Eckerö, Kökar, Hammarland.
-2,5 till -3 procent: Lappträsk, Geta.
Mörskom: -3,8.
Föglö: -4,6.
Källa: Statistikcentralen. Sifforna gäller för april 2021-mars 2022.

Helsingfors bromsar in

Helt går det ändå inte att utesluta att pandemin påverkat befolkningen i kommunerna.
Helsingfors är det tydligaste exemplet på att något kan ha skett.
Under det senaste året fram till slutet av mars växte huvudstadens befolkning med lite över 2 000 personer. Före pandemin rörde sig årsförändringen ofta kring 6 000–8 000 personer.
De kommuner som främst gynnas av att Helsingfors bromsar in verkar ändå vara desamma som växte redan före pandemin: de övriga städerna i huvudstadsregionen och alla närliggande kommuner från Sjundeå i väster till Borgå i öster.
Kommuner längre bort kan också ha gynnats av att utflyttningstrycket har dämpats, när Helsingfors attraktion avtagit.
Samtidigt har nästan alla kommuner vunnit på att invandringen till kommunerna varit större än utvandringen till utlandet.

ANDRA LÄSER