Oscar Winberg: Ger man rebellerna lillfingret så tar de hela handen, eller ger mittfingret

När en sjuttonårig Pelé bländade dryga 40 000 åskådare på Råsunda 1958 med sitt tekniska kunnande fick han allting att se enkelt ut. Det är vad talang gör. Pelé fick det att se lätt ut att ta ner en boll med bröstet, finta en framryckande motståndare och sedan sätta in bollen på volley förbi en chanslös ”Rio-Kalle” Svensson i mål. Samma princip gäller även på andra arenor.

Med Nancy Pelosi som talman såg det enkelt ut att hålla pli på sin egen grupp i amerikanska representanthuset. När Republikanerna försöker sig på samma bedrift framstår det som närmast omöjligt. Detta såg vi bevis på förra veckan då en grupp republikaner vägrade godkänna Kevin McCarthy som ledare och för första gången på hundra år tvingade representanthuset att rösta flera omgångar om talman.

Den förnedrande cirkusen inför tv-kamerorna var inte första gången Republikanernas ledare misslyckades med att hålla sin grupp i schack. Det är inte överraskande. Att sätta käppar i hjulen på politiska institutioner har nämligen blivit en central del av den republikanska identiteten.