Alpernas toppar reser sig mäktigt bortom slättlandet i Brdo. Förr i tiden var det här ett gränsland mellan väst och öst, uppe i ena hörnet av det socialistiska Jugoslavien.
Nu är man i stället del av en betydligt större union, som EU-medlem sedan 2004.
– För 30 år sedan slogs vi för vår frihet. Men historien har varit vänlig mot oss. Vi trodde aldrig att vi skulle ha kommit så här långt, stoltserar Sloveniens premiärminister Janez Jansa.
Sloveniens premiärminister Janez Jansa hoppas att grannländerna på västra Balkan ska kunna knytas närmare EU.
Han och hans regering står under det närmaste halvåret i spetsen för EU:s ministerråd, med uppdraget att få medlemsländerna att enas om allehanda politiska frågor.
Kritiserad ledare
Jansa är ledare för konservativa SDS (Slovenska demokratiska partiet) och en flitigt omdiskuterad politiker. Han är inne på sin tredje omgång som premiärminister, men har däremellan också hunnit sitta i fängelse, dömd – men i efterhand också friad – för en mutskandal kring inköp av militärfordon från Finland.
Sedan hans regering tillträdde förra våren har han kritiserats för tuffa utspel mot slovenska journalister och domstolar.
Orättvist, tycker han själv.
– Sluta inte kritisera oss, men den bild ni visar upp är ensidig. Vi anklagas när vi bara försöker försvara oss. Vi har inget inflytande över vanliga massmedier, hävdar Jansa på en pressträff i Brdo.
Toppmöte i höst
Ett av de ämnen som han lovar att arbeta hårdast med under ordförandetiden är att få fler av grannländerna att göra som Slovenien – och ta sig in i EU.
– För oss är EU:s fortsatta utvidgning ett strategiskt svar på många av de utmaningar som vi har stått inför under de senaste tio åren. Om inte EU expanderar så kommer andra att expandera, varnar Jansa.
Ett steg på vägen blir ett toppmöte som ska hållas just här i början av oktober, med EU:s alla medlemsländer på plats, tillsammans med ledarna för de sex länder på västra Balkan som står och stampar i EU:s väntrum.
Tvist med Bulgarien
Formella medlemskapsförhandlingar pågår redan sedan länge med Montenegro och Serbien. Löfte har dessutom getts om att inleda detsamma med Albanien och Nordmakedonien.
Det sistnämnda har dock fastnat i motstånd från EU-landet Bulgarien, som är inblandat i en infekterad strid med Nordmakedonien om språk och historia.
Inte bra, tycker Sloveniens utrikesminister Anze Logar, som absolut vill undvika att enskilda tvister mellan Balkanländerna sätter stopp för EU-förhandlingarna.
– I så fall riskerar vi att hamna i en labyrint som vi inte kan ta oss ur. En av mina första resor kommer nu att gå till Bulgarien, säger Logar i ett möte med TT och en grupp andra nedresta Brysselkorrespondenter i Brdo.
Migration och klimat
Utvidgningsdiskussionen är samtidigt bara en av många frågor som Slovenien nu ska försöka styra vidare som ordförandeland.
I ett och ett halvt år har coronapandemin legat som en våt filt över det mesta i både Europa och världen. Nu finns mycket att ta tag i.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen laddar för att presentera ett ambitiöst klimatpaket den 14 juli.
Det handlar exempelvis om den nya "pakt" för asyl- och migration som lades fram i september 2020, men som medlemsländerna fortsatt är skarpt oeniga om.
En annan viktig fråga är kampen mot klimatförändringarna. Den 14 juli ska EU-kommissionen presentera hur man tänker sig att EU till 2030 ska ha minskat utsläppen av växthusgaser med 55 procent, jämfört med 1990 års nivåer.
– Det kommer att bli ett av EU:s mest ambitiösa politiska förslag hittills, lovar kommissionsordförande Ursula von der Leyen, på plats i Brdo.
EU:s ordförandeland har som främsta uppgift att leda ministerrådets möten och pågående förhandlingar med EU-parlamentet och EU-kommissionen.
Utöver ordinarie ministermöten i Bryssel och Luxemburg står ordförandelandet som värd för ett flertal informella ministermöten hemma hos sig. Många ordförandeländer brukar även försöka få till informella toppmöten. Exempelvis arrangerade vårens ordförandeland Portugal i maj ett socialt toppmöte i Porto, medan höstens ordförande Slovenien håller ett toppmöte med länderna på västra Balkan i början av oktober.
Samtliga ordinarie toppmöten hålls dock i Bryssel under ledning av rådets permanente ordförande, för närvarande Belgiens förre premiärminister Charles Michel.
Ordförandeskapet roterar mellan samtliga medlemsländer under ett halvår i taget. Under hösten är Slovenien ordförande, följt av Frankrike och Tjeckien under 2022.
