"Det är en valbudget" – ekonomer kommenterar Annika Saarikkos budgetförslag

Finansminister Annikka Saarikkos budgetförslag bjöd inte på några överraskning. De ekonomer som HBL talar med är rörande eniga om att det här är en så kallad valbudget. Det finns inga modiga öppningar eller ändringar, säger Lasse Corin, chefsekonom på Aktia.

Finansminister Annika Saarikko (C).
Finansminister Annikka Saarikkos (C) budgetproposition för år 2023 är klar. Enligt Aktias chefsekonom Lasse Corin handlar den inte så mycket om ekonomisk politik, utan om att det är val kommande vår.
– Det finns inga modiga öppningar eller ändringar eller förslag i den här budgeten. Man fortsätter med samma som tidigare. Statens skuldsättning fortsätter.
Corin konstaterar ändå att budgeten visar på vikten av att ha en stat med hållbara finanser så att man kan låna pengar i exceptionella situationer som till exempel kriget i Ukraina och coronapandemin.
Chefsekonom Lasse Corin är inte överraskad att budgetförslaget inte innehåller modiga nedskärningar. Centern befinner sig i ett tufft läge enligt opinionsmätningarna och det kan synas i budgetförslaget, tror han.
Näringslivets forskningsinstituts (Etla) vd Aki Kangasharju är inne på samma linje.
– Det här är en valbudget. Den utgiftshöjande politiken fortsätter också under valet.
Kangasharju noterar att både coronapandemin och kriget i Ukraina har ökat på utgifterna. Han saknar tydliga prioriteringar i budgeten för att spara in inom vissa områden. Han är orolig att utgifterna kommer att öka ytterligare i samband med regeringens budgetmangling.
– Det har varit en skrämmande utveckling under hela regeringsperioden, säger han.

På vilket sätt är det skrämmande?

– Det är skrämmande om vi fortsätter på samma linje under flera valperioder. Vi är skuldsatta över medeltalet i EU. Hållbarhetsgap blir kraftigare för varje år som går. Vi behöver verkligen prioritera att lägga pengarna på de viktigaste. Nu ser det ut som man satsar pengar väldigt brett på flera ställen, säger Kangasharju.

Vilken typ av budget skulle Finland behöva?

– En filosofisk tanke vore att man inte skulle göra en valbudget, utan istället en långsiktig och logisk budget. Nu är risken att man gör en valbudget som bara sväller i september när hela regeringen samlas för att diskutera Finansministeriets budgetförslag, säger Kangasharju.
Etlas vd Aki Kangasharju är orolig över sysselsättningen i Finland. Vi har fortfarande allt för många personer är arbetslösa, anser han.
Chefsekonomen Corin ser inte lika dystert på läget vad gäller statsskulden. Han tycker inte att man ska stirra sig blind på budgetförslagets underskott på över sex miljarder euro. Om man jämför skuldsättningen mot bruttonationalprodukten är Finland inte så illa ute just nu.
– Vi har en ganska rimlig skuldsättning inom den offentliga sektorn och staten. Vi ligger långt från till exempel Italien.
Han konstaterar att Finland fortfarande får låna pengar till ungefär samma pris som Tyskland, vilket är en bra mätare, eftersom Tyskland är euroområdets starkaste ekonomi. Men på lång sikt behövs förändringar och sådana måste sättas in i tid.
Corin påminner om att Finland redan nu känner av en åldrande befolkning inom till exempel social- och hälsovården.
– Det finns ett stort tryck på att utgifterna kommer öka.
Corin fortsätter:
– Den långsiktiga bilden är därför mer intressant. Ekonomiska reformer som skulle behövas, sådana som man vet är impopulära och ofta kräver en längre tid innan man ser någon nytta av dem. Därför skulle man önska att man redan nu skulle börja göra små ändringar åt det rätta hållet, säger Corin.
Även om statsskulden oroar Kangasharju uppger han att just det här budgetförslaget inte är kritiskt med tanke på en stigande statsskuld.
– Ju längre vi fortsätter skjuta på de här problemen, desto svårare och tuffare måste vi agera i framtiden, säger Kangasharju.
Han är även orolig för sysselsättningen och önskar tydligare åtgärder för att få ner arbetslösheten i landet.

Tveksamma till dubbelt barnbidrag

Saarikko har föreslagit att barnfamiljer ska få dubbla barnbidrag i december. Det är något som både Corin och Kangasharju är tveksamma till eftersom stödet i sådana fall riktar sig till alla finländska barnfamiljer, oberoende om har det kämpigt ekonomiskt eller om de goda inkomster.
– Det visar att man inte bryr sig om att rädda, utan man bryr sig om att få röster i valet, säger Kangasharju.
Istället för att ge barnbidrag till alla kunde man sänka dagvårdsavgifterna så att prissänkningen skulle sporra föräldrar att återgå till arbetslivet, anser han. Det här skulle speciellt riktas till dem som har låga inkomster.
Corin tycker om tanken på att hjälpa utsatta barnfamiljer, men istället för barnbidrag borde man rikta direkt finansiellt stöd till de här personerna, säger han.
Vi kommer nog inte se några radikala idéer och om sådana kommer, kommer det nog handla om att man vill ge mer pengar snarare än strama åt.

Också skattelättnader har diskuterats för att hjälpa personer drabbade av prishöjningarna. Ämnet kan lyftas upp under budgetförhandlingarna.
– Skattelättnader är svåra. Det allra enklaste vore om man kunde stöda just de personer som verkligen behöver stöd, säger Corin.

Hurdana åtgärder kunde regeringen ta till nu när priserna stiger, Aki Kangasharju?

– Inflationen väntas falla med tre procent nästa år. Regeringen har redan gjort åtgärder, till exempel i form av till exempel indexhöjningar av sociala förmåner. Vi borde förstå att regeringen inte kan socialisera alla ekonomiska risker, utan vi måste vika oss för att levnadsnivån sjunker i år.
Kangasharju tror att inflationen kan få regeringen att komma med skattelättnader eller ytterligare utgifter under budgetmanglingen. Om sådana ska göras, till exempel gällande inkomstskatten, måste det göras för att förbättra sysselsättningen, anser han.

Vad kan vi förvänta oss av budgetmanglingen, Lasse Corin?

– Vi kommer nog inte se några radikala idéer och om sådana kommer, kommer det nog handla om att man vill ge mer pengar snarare än strama åt. Det är inte så hemskt länge till val och därför är det politiskt sätt omöjligt att göra något impopulärt för tillfället.

ANDRA LÄSER