Gamla dagstidningar är populära – digitaliserade HBL-sidor från tidigt 1900-tal bland de mest lästa på Nationalbiblioteket

Dagstidningar är färskvara, javisst. Men det finns ett intresse också för gamla nyhetstidningar. Det bevisar Nationalbibliotekets pågående digitaliseringsprojekt, där samtliga svenskspråkiga dagstidningar i Finland nu digitaliseras. HBL toppar statistiken över de mest lästa tidningarna!

Hur gick det till då Finlands folk sade ja till Europeiska unionen? Det och många andra historiska händelser kan man läsa om i en digitaliserad version av HBL från år 1994.
Petra Miettinenpetra.miettinen@hbl.fi
26.11.2022 09:40 UPPDATERAD 28.11.2022 09:28
Finlandssvenska dagstidningar från svunna tider läses fortfarande mycket aktivt. Nationalbiblioteket genomför just nu ett massivt projekt där man digitaliserar gamla årgångar av svenskspråkiga tidningar. Projektet ska vara klart i slutet av nästa år, men redan nu kan man läsa alla svenskspråkiga tidningar utgivna fram till 1949 på webbsajten digi.kansalliskirjasto.fi. De finskspråkiga dagstidningarna på sajten är tillgängliga fram till år 1939.
Statistik från de senaste fem åren visar att svenskspråkiga tidningar är mycket lästa på tjänsten. Hittills i år är Hufvudstadsbladet den mest lästa tidningen, men också Åbo Underrättelser och Vasabladet har haft ett ökande antal läsare under det gångna året. Under den senaste femårsperioden är HBL den tredje mest lästa tidningen överlag på tjänsten, vilket är ett mycket gott resultat, enligt arkivchefen Kristina Linnovaara vid Svenska litteratursällskapet i Finland.
– Det här är en positiv nyhet, och kanske en lite överraskande sådan, att de svenska tidningarna klarar sig i konkurrensen bland de finskspråkiga. Men det finns en förklaring, då de svenskspråkiga tidningar som finns tillgängliga på nätet sträcker sig tio år längre fram i tiden, till 1949, säger Linnovaara.
Bland de hundra mest nedladdade tidningarna under tidsperioden januari-oktober 2022 var tjugo svenskspråkiga.

Miljoner i fondpengar

Det är Nationalbiblioteket som leder projektet med att digitalisera tidigare årgångar av finlandssvenska dagstidningar. Ett stort fondbidrag på 1,85 miljoner euro har gjort det möjligt för Nationalbiblioteket att genomföra det.
Förutom de äldsta tidningarna, från 1700-talet fram till år 1949, har också nyare tidningar digitaliserats. Tidningar från åren 1980–2005 har nu digitaliserats, men dessa finns tillgängliga bara via läsesalar på Nationalbiblioteket samt hos deras samarbetspartner Svenska litteratursällskapet, Ålands landskapsarkiv  och Brages Pressarkiv, samt hos friexemplarsbiblioteken vid en rad olika högskolor. Man har också kommit överens om upphovsrätten tillsammans med Kopiosto, så att de som äger rättigheterna får betalt för läsningen.
”Det är glädjande att de svenska dagstidningarna väcker intresse. Projektet erbjuder medborgarna ett fönster rakt in i vårt folks historia under olika tidsperioder”, säger bibliotekarien Kimmo Tuominen på Nationalbiblioteket.

Intresserar forskare och skribenter

Det är en varierande grupp människor som besöker biblioteken och arkiven för att läsa gamla dagstidningar, främst kanske forskare, släktforskare, författare och journalister.
– De tidningar som ligger fritt tillgängliga ute på nätet kan laddas ner och läsas av gemene man och kvinna, så jag skulle nog uppskatta att dessa tidningar väcker intresse hos en stor skara människor runtom i landet, säger Kristina Linnovaara.
Ännu återstår ett par årtionden av tidningar som inte har digitaliseras, från åren 1950–1979. Nationalbiblioteket räknar med att få dessa tidningssidor i digital form under år 2023. Tidningar från 2006 och framåt finns redan i digital form på varje enskild redaktion. Det är så länge det funnits nättidningar parallellt med tryckta dagstidningar.

ANDRA LÄSER