Göteborg öppnar dörren till sydafrikansk nutid

Snart 30 år efter apartheid rymmer Bokmässan i Göteborg poesi från en sydafrikansk generation som föddes fri.

Koleka Putuma, Masande Ntshanga, Damon Galgut, Danai Mupotsa, Marlene van Niekerk och Sylvia Vollenhoven är några av de sydafrikanska författare som kommer till Bokmässan i år. Pressbilder och arkivbild.
TT
HBL Kultur
20.09.2022 14:35 UPPDATERAD 20.09.2022 18:02
Det finns inte en sydafrikansk litteratur – det finns många. I ett land som redan i dag har elva olika officiella språk är tillvaron så komplex att man dessutom måste uppfinna nya för att kunna skildra det som sker här och nu, berättar dramatikern och journalisten Sylvia Vollenhoven på telefon från Johannesburg.
– Ett av de mest spännande språken för mig kallas "afrikaaps". Det är ett exempel på hur folk tar ett informellt talspråk och börjar skriva på det. Det är ett slags uppror mot den koloniala uppfattningen om vad som är accepterat och lämpligt när det kommer till litteratur, det är för mig extremt intressant. Kolonialism och apartheid har tystat så många röster i det här landet, säger hon.
Det sydafrikanska temat på Bokmässan i Göteborg arrangeras i samarbete med National Library of South Africa. Mässan inleds på torsdag och ger bland annat stort utrymme till den sydafrikanska spoken word-scenen med performanspoeter som Koleka Putuma. Bland gästerna finns även Bookerprisvinnaren Damon Galgut och Masande Ntshanga, som levde sina första år i ett så kallat bantustan, dit svarta hänvisades för att få självstyre, men som i själva verket kontrollerades av apartheidregimen.
Till Göteborg kommer även Marlene van Niekerk vars roman Agaat (2012) blev en storfavorit för många svenska läsare. Nu kommer hennes prisbelönade debutroman Triomf i svensk översättning. Den handlar om en dysfunktionell white-trash-familj och utspelas vid tiden för det första fria valet 1994 då fienden fortfarande var apartheidsystemet.
Ännu i dag är samhällsproblemen enorma och svåra att tackla som sydafrikansk författare, framhåller van Niekerk.
– Jag tror att eran av nationella allegorier är över, och en orsak till det är att det sydafrikanska samhället är så polariserat och fragmentiserat, med enorma orättvisor. Jag tror att det är det mest ojämlika samhället i världen.

ANDRA LÄSER