Europa har ett nytt värmerekord – eller?

Sniglar brändes ihjäl i sina skal när termometern nådde 48,8 grader på Sicilien. Men är det nytt värmerekord i Europa? Det återstår att se.FN har sista ordet när det gäller eventuella globala eller regionala temperaturrekord.

Det extrema högtrycket som plågade södra Italien i förra veckan fick öknamnet Lucifer. Höga temperaturer noterades i bland annat Sicilien, Sardinien och Kalabrien – som drabbats svårt av markbränder. Bilden är tagen nära Palermo på Sicilien.
Floridia skapar sällan några större rubriker. Den lilla staden nära Syrakusa har främst varit känd för de sniglar som är en lokal delikatess eller att borgmästaren är bland de yngsta i Italien.
Det förändrades i förra veckan.
Den 11 augusti registrerade en mätstation i staden 48,8 grader – vilket kan vara den högsta temperaturen som hittills har uppmätts i Europa. Det var så varmt att vissa av de berömda sniglarna brändes till döds i sina skal, citroner ruttnade på träden och strömmen gick på grund av det hårda trycket på luftkonditionering i hemmen.

Måste verifieras

Det tidigare europeiska värmerekordet ligger på 48 grader och noterades 1977 i Aten. Men för att Floridia ska hamna i historieböckerna måste den lokala mätningen verifieras av Meteorologiska världsorganisationen (WMO) och det kan ta månader av noggrann vetenskaplig kontroll innan det slutgiltiga avgörandet fälls.
I juli bekräftade FN-organet 18,3 grader som nytt värmerekord för Antarktis – omkring ett och ett halvt år efter det att mätningen gjordes.
– Att det tar så lång tid beror nog på att arbetet med att granska och sammanställa globala rekord på det här sättet är relativt nytt, säger Sverker Hellström, klimatolog på svenska SMHI.
– Tidigare har det varit ganska lösa boliner, ibland riktigt rörigt vad gäller värmerekord.
Rekordet från Aten har varit omtvistat, eftersom vissa fristående bedömare menar att temperaturen kan ha påverkats av skogsbränder. I deras ögon är 48,5 grader på Sicilien 1999 den egentliga temperaturtoppen i Europa – en notering som dock inte har accepterats av WMO.
– Det är bra att det nu finns en objektiv rutin och metod i botten för att kunna genomföra utvärderingar som inte styrs av olika intressen, säger Hellström.
– Många äldre rekord är ifrågasatta, det har varit ganska mycket tjafs kring det. Det är viktigt för trovärdigheten att det blir ordning och reda i statistiken.
Få personer vågade sig ut i hettan i Floridia på Sicilien den 12 augusti – dagen efter det att en mätstation i staden noterat 48,8 grader, vilket kan vara värmerekord i Europa.

Samlar statistik

Det var så sent som 2007 som WMO etablerade en global databas för bland annat rekordmätningar kring temperatur, nederbörd, hagel, vind, blixtnedslag och dödsfall kopplade till väder. Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC visar att klimatet förändras snabbare än befarat, på grund av mänsklig påverkan.
Kunskap om befintligt väder och klimatextremer är nyckeln till att kunna avgöra exakt hur mycket och snabbt klimatet förändras, enligt WMO, som har beskrivit det som databasens allra viktigaste funktion.
– I och med de allmänna klimatförändringarna är det troligt att även extremerna förändras och man har blivit mer medveten om att det är viktigt att hålla koll på dem, säger Hellström.
– Tidigare har det kanske främst betraktas som något för kalenderbitare.
Om en möjlig regional eller global rekordtemperatur har uppmätts får WMO tillgång till rådata om exakt var mätningen gjordes, vilken utrustning som användes, hur den var kalibrerad och vilka regionala väderförhållanden som rådde vid mättillfället. En kommission gör en första bedömning och sedan kopplas en internationell expertpanel in, som tillsammans med WMO:s rapportör bekräftar eller avvisar en rekordnotering.
– Det går dock ganska långt mellan gångerna, konstaterar Hellström.

Omtvistade rekord

Meteorologiska världsorganisationen (WMO) är ett FN-organ med praktiskt taget samtliga världens länder som medlemmar.
WMO tittar också på rekordnoteringar som uppmättes före 2007 – och underkänner dem ibland.
Länge angavs 58 grader, en temperatur som uppmättes i El Azizia i Libyen den 13 september 1922, som världsrekord. Men på dagen 90 år senare meddelade WMO att man underkände rekordet. Expertgruppen som granskat rekordet pekade på en rad tveksamheter, bland annat att observatören som utförde mätningen var oerfaren och att mätningen påtagligt avvek från omkringliggande stationer.
Enligt WMO är det i stället Death Valley i Kalifornien i USA som innehar det globala värmerekordet, med 56,7 grader – vilket uppmättes den 10 juli 1913. Men även det har varit omtvistat, eftersom värdet är flera grader högre än vad som har uppmätts där vid något annat tillfälle.
Det finska värmerekordet är 37,2 grader och uppmättes i Libelits i Norra Karelen 2010. Motsvarande köldrekord ligger på -51,5 grader och uppmättes i Kittilä i Lappland 1999.
Källa: SMHI
ANDRA LÄSER