Regeringspartierna i social- och hälsovårdsutskottet var eniga om betänkandet som gäller förslaget till patientsäkerhetslag och som blev färdigt på fredag eftermiddag.
– Det här har varit otroligt svårt, det kan man inte förneka. Vi har brottats med vårt samvete och vi har gjort det här arbetet med blod svett och tårar, också under nätterna, säger utskottsmedlemmen Merja Kyllönen (VF).
Vänsterförbundets riksdagsgrupp hade i onsdags meddelat att Vänstern kräver ändringar på flera punkter för att ge sitt stöd till den omstridda lagen. Strejkrätten stod emot andra grundläggande rättigheter, som rätten till liv och hälsa. Patientsäkerhetslagen, som har beretts i rekordsnabb takt, höll på att växa till ett större problem inom regeringen.
Två huvudsakliga ändringar ledde till att alla regeringspartier kunde skriva under, meddelar utskottets ordförande Markus Lohi (C). En ändring gäller de enskilda sjukskötare eller närvårdare som kan tvingas ta emot arbete inom sjukvården, även om de har bytt bransch eller arbetsgivare. Den här åtgärden får de ansvariga för sjukvården ta till, om mängden skyddsarbete inte räcker till, i en situation som äventyrar patienters liv eller har allvarliga konsekvenser för deras hälsa.
I det ursprungliga förslaget stod att enskilda vårdare kan dömas till böter, om de vägrar ta emot arbete.
– Vi anser att det är ändamålsenligt att bötesstraff ska gälla fackförbunden och inte de enskilda arbetstagarna, säger Lohi. Också ersättningen för att ta emot jobb i de här situationerna höjdes till ett 30 procents tillägg på lönen, för att arbetsgivaren inte ska ta till åtgärden alltför lättvindigt.
– Meningen är inte att begränsa strejkrätten, utan att avtala om skyddsarbete och skydda patienters liv, konstaterade Lohi. Alla regeringspartier var eniga, medan Sannfinländarna lämnade in avvikande åsikt.
En annan avgörande ändring jämfört med regeringens förslag är att regionförvaltningsverkens makt begränsas. Myndigheten får nämligen rätt att skjuta upp eller avbryta en strejk, om parterna inte har lyckats avtala om en tillräcklig mängd skyddsarbete, men det får ske högst fyra gånger för en vecka åt gången.
På en direkt fråga på pressträffen i riksdagen, om alla i Vänsterns grupp kommer att ge sitt stöd till lagen, svarar Merja Kyllönen inte entydigt ja. Alla riksdagsledamöter har inte har hunnit bekanta sig med innehållet i betänkandet.
– Jag förväntar mig bestämda diskussioner, i vår grupp säger man rakt ut vad man tänker och det är en bra sak, säger Kyllönen.
Åtminstone två av Vänsterförbundets ledamöter ser ut att rösta mot förslaget, skriver Helsingin Sanomat.
Det är ett fullständigt magplask att samhället har hamnat i den här situationen, säger Merja Kyllönen (VF) om krisen inom sjukvården.
"Vi vill ge mera pengar"
Medan utskottet satt i timmar och behandlade patientsäkerheten skallade ropen från fackförbunden Tehy och Super utanför riksdagshuset. Kyllönen kom med en hälsning till fackförbunden, som kräver mera pengar från staten, för att välfärdsområdena ska ha råd att höja lönerna.
– Det är parterna som förhandlar. Men Vänstern har varit redo att föra dialog om den mängd pengar som behövs. Vi kan inte försätta hela sjukvården i kris. Nu ser man att folk röstar med fötterna och lämnar branschen.
På frågan om Vänstern får med de andra regeringspartierna på finansieringen säger hon att alla måste anstränga sig för att hitta pengarna.
Ett hur stort misslyckande är det att vi har hamnat i den här situationen?
– Hela det politiska systemet har gjort bort sig och man kan tala om ett fullständigt magplask. Alla partier får se sig i spegeln.
Flera enheter inom hemvården i Helsingfors kommer sannolikt att omfattas av en strejk från och med tisdag nästa vecka. Den kommer att pågå i fyra dagar. Enligt patientsäkerhetslagen ska parterna avtala om en tillräcklig mängd skyddsarbete och räcker det inte kan strejken skjutas upp.
Utskottet gjorde avgränsningar så att all hemvård inte omfattas av patientsäkerhetslagen, eftersom bara en del av vården är livsviktig.
Kan patienterna i hemvården i Helsingfors känna sig trygga?
– Det här ska trygga att de som är i dåligt skick får en vårdare hem också under en arbetskonflikt. Det är kommunerna som avgör situationerna. Det beror till exempel på hur man mår och den medicinering som man har, säger Veronica Rehn-Kivi (SFP).
Patienterna i hemvården kan nu lita på att de får hjälp om de mår väldigt dåligt och är beroende av hjälp med mediciner, säger Veronica Rehn-Kivi (SFP).
Lagförslaget behandlas av riksdagen i brådskande ordning eftersom en del av strejkerna kan inledas redan på tisdag. Riksdagen kommer att rösta om lagförslaget på måndag.
