Namnkunniga tech-investerare hakar på het finanstrend

Den finska uppstartssektorn ligger i framkant, men företagen säljs utomlands innan de hinner växa sig riktigt stora. Spac-modellen är ett verktyg för att få in spännande bolag på den inhemska börsen, säger uppstartsprofilen Timo Ahopelto.

Styrelseordförande Timo Ahopelto (till vänster) är investeraren som har nätverken, medan vd Tuomo Vähäpassi med sin juristbakgrund har koll på det finstilta.
Ett växande företag, med behov av 100 miljoner euro i finansiering, stationerat i Finland eller övriga Norden. Ett sådant ska teknologiinvesteraren Timo Ahopelto och investeringsbankiren Tuomo Vähäpassi leta upp och få in på Helsingforsbörsen de kommande åren.
De leder det nygrundade bolaget Lifeline Spac, ett så kallat spac-bolag eller specialförvärvsbolag. Det är ett börsnoterat skal vars enda syfte är att hitta ett annat företag att köpa. För det uppköpta bolaget är spac-processen mindre omständlig än en normal börsnotering, varför modellen brukar beskrivas som att ta köksvägen till börsen.
HBL har mött duon i Rödbergen i Helsingfors där investmentbolaget Lifeline har sitt luftiga kontor på högsta våningen i ett hus nära varvet. Lifeline är bolaget bakom spac:en, och grundades av Ahopelto och hans affärspartner Petteri Koponen 2009.
Ahopelto är ett bekant namn i uppstartskretsar. Vid sidan av sitt investerarvärv är han styrelseordförande för uppstartsmässan Slush. Han menar att de finska uppstartsföretagen inom teknologi utan tvivel kan hävda sig mot Silicon Valley. Problemet är bara att de ofta säljs utomlands innan det blir aktuellt att notera dem på Helsingforsbörsen.
– Jag var själv skeptisk till spac-modellen när jag först hörde om den, det framstod mest som någon sorts finansiell manöver. Men efterhand har jag förstått värdet. Den fyller en klar funktion för växande företag, då de inte behöver inleda en osäker noteringsprocess på egen hand, säger Ahopelto.
Tuomo Vähäpassi å sin sida har lång erfarenhet av företagsaffärer och fusionsarrangemang, och plockades in som vd för spac-bolaget i somras.
Juristen Vähäpassi väljer sina ord med eftertanke – ett bolag som planerar börsintroduktion måste vara noggrann med vilken information som kommer ut.
– Oavsett vad du frågar så svarar han att han inte kan kommentera, skämtar Ahopelto om kollegan.

Spac

Spac, special purpose acquisition company, är ett noterat bolag utan verksamhet, inledningsvis enbart innehållandes en summa pengar. Syftet är att ledningen bakom bolaget ska köpa eller slå sig ihop med ett annat bolag som då blir det nya verkliga börsnoterade företaget.
Fenomenet gör att onoterade företag kan komma in på börsen från sidan eller bakvägen via spacen – ett slags snabbspår till börsnotering.
Ledningen för spacen har max 36 månader på sig att hitta ett objekt att köpa för investerarnas pengar, annars har aktieägaren rätt att få satsat kapital tillbaka. Aktieägarna får också ta ställning till om det föreslagna förvärvet ska genomföras.

Fokus på teknologi

Lifeline Spac är Helsingforsbörsens andra spac-bolag, efter Ehrnroothfamiljens satsning Virala Acquisition Company som presenterades i maj.
De offentliggjorde redan tre månader senare sitt uppköpsobjekt: Rettigägda Purmo Group, som tillverkar bland annat värmepumpar och golvvärme.
Vähäpassi och Ahopelto vill inte dra alltför långtgående paralleller till Virala, eftersom Lifeline inte kommer att rikta in sig på motsvarande företag att köpa. Lifeline fokuserar tydligt på teknologi.
– Purmo Group är ett fint bolag och ett bra tillskott på börsen. Men det är inte den typen av bolag vi är ute efter, säger Vähäpassi.
Lifelines tidigare investeringar ger en fingervisning om vilken sorts företag det kan bli frågan om. I moderbolagets portfölj finns bland annat investeringar i matbudsfirman Wolt, e-handelsföretaget Swappie, som säljer begagnade mobiltelefoner, och hälsoteknikföretaget Oura, som tillverkar en aktivitetsmätarring.
– Jag kan inte nämna några företag som särskilt spännande, i och med noteringsprocessen. Men generellt ser jag programmering, robotik, klimatteknologi som de mest intressanta sektorerna, säger Ahopelto.
Han bedömer att det finns ett tjugotal finska företag som uppfyller kriterierna. Det är inte uteslutet att det blir något av de företag som bolaget redan äger andelar i. Lotten kan också falla på ett företag i något annat nordiskt land, även om det är mindre troligt då teamet har sitt nätverk i Finland.

Lever på ryktet

Köper man en aktie i ett spac-bolag på börsen handlar man oundvikligen i blindo, eftersom man inte vet vilket bolag som kommer att köpas upp.
Det betyder att ledningen är bolagets skyltfönster. En investering i ett spac-bolag är i princip en satsning på bakgrundsfigurerna personligen.
Vähäpassi och Ahopelto är därför stolta över styrelsen de fått ihop till bolaget.
Där ingår utöver Ahopelto och Koponen tre utländska affärsprofiler, varav den mest namnkunniga är Flickr-grundaren Caterina Fake. Därutöver är Supercell-grundaren Ilkka Paananen en del av sponsorkommittén, som utvärderar de tilltänkta företagen.
– Det här är inte personer som man bara kan ringa upp och erbjuda en styrelseplats, det kräver att man har erfarenheten och nätverken, säger Ahopelto.
Tidpunkten är rätt för ett spac-bolag inom teknologisektorn, säger Ahopelto. För sex år sedan hade det inte gått, eftersom det inte fanns tillräckligt många intressanta finska bolag då.

Medveten om kritiken

Spac-trenden har varit både omskriven och kritiserad i USA, där den har sitt ursprung. Det handlar bland annat om att spac-bolagen blivit så många att de inte hittar lämpliga företag att köpa upp.
Ett annat fundamentalt problem är de arrangemang där grundarbolaget belönas så fort spacen köper upp ett bolag – oavsett om affären är bra eller dålig för investerarna.
Ett vanligt upplägg är att grundaren får 20 procent av aktierna då ett bolag köps upp, även om den initiala kapitalinsatsen är liten.
– Vi är medvetna om kritiken, men vi har varit måna om att både investerarnas och grundarnas intressen ska vara i linje med varandra, säger Vähäpassi.
Lifelines ledning investerar egna pengar och förbinder sig till att ta en aktiv roll också efter fusionen, med en eller två styrelsemedlemmar i det nya bolaget.

Lifeline Ventures SPAC

Ett specialförvärvsbolag som planerar en börsintroduktion. Bakom bolaget står Lifeline Ventures, grundat av Timo Ahopelto och Petteri Koponen, som tidigare har investerat i bland annat Supercell, Oura, Wolt och Swappie.
Ahopelto är mest känd för att ha grundat och lett bolaget CRF Health, som såldes för över en miljard euro 2018.
Juristen Tuomo Vähäpassi har tillsatts som vd för Lifeline Ventures SPAC.
Målet för aktieemissionen är att samla ihop ett kapital på 100 miljoner euro, som ska användas för att utveckla bolaget som köps upp. Redan nu har bland annat följande investerare förbundit sig till att köpa aktier: Ahlström Invest, G.W. Sohlberg, arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma, Rettig Group och Visio Varainhoito. Deras andelar utgör totalt drygt 70 procent av emissionen.
När ledningen har hittat ett bolag att köpa är det upp till investerarna att avgöra om de är nöjda med valet. Är man missnöjd har man rätt att få tillbaka 100 procent av insatsen.

Grundarna belönas

Spac-modellen är inte välgörenhet utan innehåller alltid någon sorts belöningsmekanism. I Viralas modell investerade till exempel grundarna i en särskild aktieserie, som gav tilläggsaktier då vissa milstolpar uppnåddes.
Lifeline nämner att grundarna kommer att ersättas för arbetsinsatsen, men exakt hur det sker klarnar först då börsprospektet offentliggörs.
En annan skillnad jämfört med många andra spac-bolag är möjligheten att lösa ut sin insats. När ledningen har hittat ett bolag de vill köpa upp går frågan till omröstning på bolagsstämman.
Om man är missnöjd med valet av företag kan man välja att ta ut hundra procent av insatsen, vilket är ovanligt mycket. Till exempel i Viralas fall hade investerarna en inlösenrätt på 90 procent av insatsen.
– Det är ett bevis på att vi tror starkt på idén, säger Ahopelto.
ANDRA LÄSER