Ett år sedan talibanerna tog makten i Afghanistan – så här har Finlands bistånd sett ut

Ett år efter talibanernas maktövertagande är den humanitära katastrofen värre än någonsin i Afghanistan. På en illa medfaren klinik i södra delen av landet försöker personalen rädda svältens minsta offer. – Vi har inte ätit på fyra dagar, säger tvillingmamman Breshna.

Fattigdomen skenar i Afghanistan ett år efter det att talibanerna tog makten. Här får barn mat i ett flyktingläger Paktika i östra delen av landet.
TT
15.08.2022 08:44
På Boost-sjukhuset i Lashkar Gah ligger två små bräckliga kroppar i nästan varje säng. Några av bebisarna andas ansträngt, andra suger på små pipetter med mjölk.
På en av sängarna sitter Breshna, med sina 4 månader gamla tvillingar Subhania och Subhan.
– Vi kan inte ens hitta torrt bröd. Vi har inte ätit någonting på tre eller fyra dagar, säger hon till nyhetsbyrån AFP:s utsända.
Kliniken ligger i Helmand-provinsen i södra Afghanistan och drivs av Läkare utan gränser (MSF) tillsammans med landets hälsodepartement. Sjuksköterskan Homeira Nowrozi säger att personalen inte har fått någon vila den senaste tiden.
– Vi får in många patienter i kritiskt tillstånd eftersom föräldrar inte har råd att resa. Vi vet inte hur många som dör i distrikten, eftersom de inte kommer till sjukhuset i tid, säger hon.
På sängen bredvid sitter en annan kvinna. Hon vill inte säga sitt namn, men berättar att hon är 35 år. Den lilla bebisen i sängen är hennes barnbarn. Det här är femte gången som han behandlas för undernäring på kliniken. Han är sex månader gammal.
– Sedan talibanerna kom till makten kan vi inte ens få tag på olja att laga maten med, säger hon till AFP.

Bistånd ströps

Barnen på sjukhuset är bara några av de barn som lider av undernäring i landet. FN:s barnfond Unicef bedömer att omkring 1,1 miljoner barn under fem års ålder är på väg att drabbas av den dödligaste formen av undernäring.

Finlands bistånd till Afghanistan

Finland har gett Afghanistan bistånd under hela 2000-talet, kostnaden för den humanitära hjälpen, internationella organisationers arbete och minröjningen är årligen ungefär 30 miljoner euro.
Efter talibanernas maktövertagande fokuserar Finlands utvecklingssamarbete på humanitärt bistånd och år 2021 fyrdubblades Finlands humanitära bistånd till Afghanistan till 12,5 miljoner euro. 2022 lovade Finland att öka anslaget för humanitärt bistånd med ytterligare tre miljoner euro.
Det mellanstatliga utvecklingssamarbetet med Afghanistan avbröts i augusti 2021 och medlet går inte via eller till stöd för talibanregeringen. Stödet kanaliseras huvudsakligen genom Världsbankens återuppbyggnadsfond och FN-organen, exempelvis genom FN:s flyktingorgan UNHCR, barnfonden Unicef och FN:s jämställdhetsorganisation UN Women.
Ungefär fem miljoner euro går till att stärka kvinnors rättigheter och ställning, medan två miljoner euro går till FN:s jämställdhetsorganisation som hjälper kvinnor att försörja sig och att upprätthålla skyddshem för kvinnor. 2,6 miljoner går till den internationella organisationen MSI Reproductive Choices som främjar tjänster och kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa i Afghanistan.
Samarbetet med den brittiska organisationen HALO Trust, som genomför humanitär minröjning, fortsätter och år 2022 har nästan en miljon euro reserveras till det.
Källa: Utrikesministeriet
När Unicefs chef Catherine Russell besökte landet i februari beskrev hon situationen som "något av det värsta jag någonsin sett".
Då talibanerna tog makten den 15 augusti stoppade de flesta länder, inklusive Finland, allt bistånd till landet som gått genom den afghanska staten. Fram till dess hade omkring 80 procent av landets budget bestått av internationellt bistånd.
Sedan dess har nödropen från hjälporganisationer duggat tätt. Den sedan tidigare utbredda fattigdomen och matbristen har förvärrats ytterligare på grund av coronapandemin och en extrem torka som resulterat i 3,5 miljoner internflyktingar.
För att förhindra en humanitär katastrof och ekonomisk kollaps bildade FN i december en särskild fond – Special Trust Fund for Afghanistan – som den svenska biståndsmyndigheten Sida bidrar till. Fonden administreras av FN:s utvecklingsprogram UNDP och ger stöd till den afghanska befolkningen, utan inblandning från talibanstyret.

Sämre för kvinnor

Vid sidan av matkrisen har också de mänskliga rättigheterna – och i synnerhet kvinnors rättigheter – försämrats under talibanstyret. Under våren har en rad begränsningar införts för kvinnor. 
I maj beordrade rörelsens högste ledare Hibatullah Akhundzada kvinnor att bära heltäckande kläder på offentliga plaster, det vill säga att även ansiktet ska döljas. Han uppmanade också kvinnor att stanna hemma om de inte har nödvändiga ärenden att göra utanför hushållet.
Tidigare har kvinnorna förlorat rätten att arbeta inom statsförvaltningen, gå på högstadiet och gymnasiet, samt resa utan manlig förmyndare.

ANDRA LÄSER