I början av februari har snödjupet i Nyland varit 40–60 centimeter, dubbelt så mycket som under en typisk vinter de senaste åren. Samtidigt har vanligtvis snörika orter som Kuusamo och Salla i öster på sina ställen fått nöja sig med omkring 30 centimeter snö, noterar meteorologen Markus Mäntykannas på väderprognosföretaget Foreca.
Snömängden i Nyland är ovanlig, men det handlar inte om något rekord.
– Mannaminnet är kort. I början av februari 2010 hade vi till exempel ännu mer snö i Helsingfors, över 70 centimeter. Och det är en bit kvar till alla tiders Helsingforsrekord, 85 centimeter, som uppmättes i Kajsaniemi 1916, skriver Mäntykannas i ett blogginlägg där han utreder orsakerna till att snödrivorna 2019 är uppe och nosar på toppnivåerna.
Snökanonen öser på
Efter stormen Aapeli som härjade i Finland kring nyår kopplade en polarluftmassa ett kniptångsgrepp. Det innebar att nästan all nederbörd föll som snö.
Läser du artikeln i HBL365? Klicka här för att se grafiken.
– Att Östersjön länge hållits varm och isfri har dessutom gett snöfallen en extra kick. Det beror på kustkonvergensen, som på grund av Finlands jämna topografi är den enda mekanismen som kan ge södra Finland verkligt stora snömängder, skriver Mäntykannas i inlägget.
Man talar ibland om "den petersburgska snökanonen" då kalla sydostliga och ostliga vindar drar in över det varma, öppna havet. Då bildas rikligt med moln och nederbörd som slungar in snö över kusten.
– Vanligtvis handlar det maximalt om 20–30 centimeter snö under ett dygn, men till exempel i Sastmola i Satakunta föll det över 70 centimeter snö under ett och samma dygn för ett par vintrar sedan. Det här är fullt möjligt också vid sydkusten. Föreställ er det snökaoset, skriver Mäntykannas.
För de kommande tio dagarna utlovas temperaturer kring noll grader, men samtidigt kommer mer nederbörd som kan göra snötäcket ännu tjockare.
Finland spelar ändå inte i snödrivornas europeiska elitserie. Det gör bland annat alpländerna och Norge, där kombinationen av fuktig havsluft och höga berg ger drivor som kan tvinga gumman Tö att kalla in förstärkningar.
– Det närmaste området där drivorna årligen är över två meter tjocka är bergen vid den norska kusten, där samverkan mellan den atlantiska fukten och Skandernas höga toppar åstadkommer ymniga snöfall. Samma fenomen ser vi i Alperna där Medelhavet levererar fukten och värmen, påpekar Mäntykannas.
I västra Norge är snödjupet just nu på sina ställen över 270 centimeter. Alperna har också upplevt snökaos med drivor kring 150 centimeter.
