Det jämlika knullet

Behöver det nödvändigtvis finnas en skillnad mellan pornografi och konst? Att Tom of Finlands bilder samtidigt befinner sig i båda kategorierna känns självklart. Pornografiska är de alldeles uppenbart, på Konsthallen finns gott om detaljerade samlagsscener. De noggranna teckningarna får bilderna att se ut som svartvita fotografier tagna med ett filter som förstorar de väsentliga formerna. Även om man inte direkt hör till målgruppen kan hans bilder vara utmärkt pornografi.

Hans verk tecknar samtidigt upp en egen värld, där sex mellan män är en okomplicerad historia, och där alla som deltar är unga, vackra, vältränade och välutrustade. En idealvärld, som bygger på hans egna sexuella fantasier, som tidigt började kretsa kring läder, stövlar och maskulina yrken. Han har ett eget uttryck, som springer ur ett verkligt behov – att skapa en positiv bild av homosexuella män, även om han till en början inte såg det så. Självklart är det konst.

Hur skulle det bli om man försökte överföra uttrycket till heterosexuell kontext? På idéplanet är det väl fråga om det knapplösa knullet, sex utan hinder från vardagliga omständigheter. Fantasisex. Men omsatt i bild skulle det knappast fungera på samma sätt som Tom of Finlands teckningar. Machospråket skulle betyda något helt annat i den knepiga maktbalansen mellan kvinnor och män. Humorn skulle inte vara rolig längre. Det skulle bli ren pornografi, och mycket sannolikt sämre sådan.

Att kvinnor dras till hans bilder är inte märkligt. Avsaknaden av maktspel – eller snarare att rollerna ständigt kastas om – att alla är likar, har ett nästan oemotståndlig sug.