”Tassarna bort från urskogen”, står det på den plansch som Johanna Lindholm har grävt fram.
Det är Natur och miljös affisch från 1983, men Lindholm, som är förbundsassistent på organisationen, tycker att den är lämpar sig väl på en demonstration fyrtio år senare.
”Gräv inga diken”, går det att läsa. Och ”somliga ser inte skogen för bara träd”.
– Jag tycker tyvärr att det här fortfarande är aktuellt, säger hon.
På lördagen deltog Lindholm tillsammans med många andra i en naturmarsch i Helsingfors. Polisen räknade till ungefär tvåtusen deltagare.
Dessutom ordnades en liknande manifestation på åtminstone sexton andra orter, som Vasa, Åbo, Raseborg och Borgå. Ett tjugotal organisationer är arrangörer, bland annat just Natur och Miljö, WWF och Greenpeace.

Johanna Lindholm och Camilla Sederholm från Natur och Miljö håller upp en fyrtio år gammal affisch som de uppfattar som högaktuell än i dag.
Organisationerna kräver att beslutsfattarna ska vidta åtgärder för att stoppa naturförlusten, och menar att ett stärkt skogsskydd och minskad avverkning av skog är ett måste för att det ska ske.
– Vi upplever att naturvärdena inte respekteras i dagens beslutsfattande, säger Camilla Sederholm, verksamhetsledare för Natur och Miljö.
Enligt bland annat EU:s strategi för att trygga den biologiska mångfalden ska 30 procent av skogsarealen skyddas till 2030. Sederholm tycker det är svagt hur dåligt Finland implementerar detta.
– Hur lite det beaktas på nationell nivå, för att inte tala om kommunal.
Med två veckor till riksdagsvalet tycker hon att frågor om naturförlust och skogsskydd gärna kunde vara mer framme.
– Men det betyder inte att det inte finns möjlighet att lägga in dem i regeringsprogrammet.
Sederholm är politiskt aktiv för SFP på kommunal nivå.
”Skydda naturen nu”
På Senatstorget, där tåget startar, värms publiken upp. Slagorden övas in på tre språk.
– Vad ska vi göra? skriker utroparen.
– Skydda naturen, svarar deltagarna.
– När?
– Nu!

Mari Granström, andra från vänster, har samlat ihop tre generationer till naturmarschen. Enligt henne börjar fostran i hemmet. Hennes mamma Ritva är tredje från höger på bilden.
Mari Granström har samlat ihop ett helt gäng som kommit till marschen från Kervo och Träskända, närmare bestämt femton personer i tre generationer.
– Vi är helt vanliga oroade medborgare, säger hon.
På sexåriga Toivos skylt står det att jordklotet behöver respekt, och Maris mamma Ritva Granström, som representerar den äldsta delen av sällskapet, talar för Saimen.
– Vi måste föra fram naturens röst, säger Mari Granström.
Hon vill se beslutsfattarna gå från ord till handling och uttrycker besvikelse över det trots klimatmarscher skett så lite. Uppgiven är ändå på inget sätt intrycket man får av henne.
Granström är företagare och arbetar med att ta fram ersättande råvaror till de oljebaserade. Hennes mamma är van vid att bli dragen med på olika evenemang och tilltag.
De skrattar åt det, men Mari Granström säger samtidigt att miljöfostran, den börjar i hemmet.

Luka Appelberg menar att den finska skogsindustrin inte alls är så hållbar som den låtit påskina. Han vill se en grön omställning men på ett samhälleligt rättvist sätt.
Heta sommaren varningsklocka
Marschen går längs Alexandersgatan till Riksdagshuset. Där blir det tal och paneldebatt med politiker.
Luka Appelberg går i tåget tillsammans med några vänner. Även han säger sig kräva mer politiska åtgärder för att öka naturens mångfald och skydda skogen.
Enligt honom är det politikerna som ska göra upp spelreglerna för hur samhället ska drivas på ett sätt som är ”på riktigt hållbart”.
Appelberg beskriver år 2019 som ett slags momentum för frågan. Det var året efter den rekordvarma sommaren, som fick många att reagera – också han.
Även om det är några år sedan nu, och han medger att en viss trötthet kan infinna sig, vill han ändå tro att medborgaraktivism lönar sig.
– Och att det, genom att vi skapar politiskt tryck, sker saker.

Naturmarschen i Helsingfors gick till Riksdagshuset.
Krav ställda av dem som ordnat naturmarschen
Skydda de sista natur- och gammelskogarna, samt 30 procent av Finlands land- och vattenområden.
Säkerställa tillräcklig finansiering för naturskydd och återställande av naturen genom att binda den till 1 procent av bruttonationalprodukten.
Stifta en naturlag som motsvarar klimatlagen och förnya skogslagen i linje med klimat- och naturmålen.
Utarbeta ett räddningspaket för kolsänkorna och begränsa skövlingen av skogar.
Korrigera de ekonomiska styrmedlen i linje med principen förorenaren betalar och stärka hållbara lösningar inom markanvändningen, jordbruket, trafiken och energihushållningen.
Styra efterfrågan och konsumtionen i riktning mot en klimat- och naturvänlig vardag.
ANDRA LÄSER
Helsingfors
Besvikelse hos muminföretaget – huvudkontor byggs inte i område som är populärt bland finlandssvenskar
28.03.2023 16:06

Helsingfors
Mitt i Helsingfors byggs ett hus många kommer att besöka – bara rulltrapporna kostar 6 miljoner euro
28.03.2023 08:07

Fartyg
Danskt oljetankfartyg attackerat av pirater – rederiet har inte fått kontakt på flera dagar
28.03.2023 17:07

Kyrkslätt
Tonåringen Christoffer rånades under pistolhot i Kyrkslätt – ”De slog mig i ansiktet och sa att jag skulle öppna väskan”
28.03.2023 05:00

Riksdagsvalet 2023
Läsarfrågor | Hur ska man rösta så att Sannfinländarna inte blir regeringsparti? Ska arvsskatten slopas?
28.03.2023 17:36
