Kaj-Gustaf Bergh: Ännu dyrare att inte erkänna misstag

– Det var ett strategiskt misstag att satsa på gemensamt material i alla våra tidningar. Nu rättar vi till det. Det säger KSF Medias styrelseordförande Kaj-Gustaf Bergh i en intervju om läget i den förlusttyngda koncernen.

Lena Skogberg
15.05.2016 08:00 UPPDATERAD 15.05.2016 08:06
Journalisterna på Hufvudstadsbladet och Östnyland tågade i måndags ut i protest mot de nedskärningar som väntar KSF Media. Svenska Yle har hela veckan debatterat situationen i den finlandssvenska medievärlden med särskilt fokus på KSF Media. Också i sociala medier går debattens vågor höga. Kritiken mot ledningen för mediebolaget är inte nådig.
Mot den bakgrunden ger nu styrelseordförande Kaj-Gustaf Bergh sin syn på saken. Utan omsvep medger han att den reform som gjordes i början av 2015 var ett misstag. Det var då Borgåbladet slogs ihop med Östra Nyland till en ny tidning som samtidigt började byta material med två av koncernens andra tidningar, Hufvudstadsbladet och Västra Nyland.
– Lösningen blev inte lyckad för papperstidningarna. Digitalt gjordes inte samma misstag men sammantaget kan man säga att det som introducerades i början av 2015 inte har fungerat. Vi har inte sparat det vi ville och inte heller läsarna är nöjda.

Spara genom samarbete

"Vad var det vi sa" har Bergh hört oräkneliga gånger men det är en kommentar han skakar av sig:
– Det är lätt att vara efterklok. När vi fattade besluten befann vi oss i en situation där vi måste dra ner på kostnaderna och helst också öka intäkterna. Det som kostade mest var innehållsproduktionen. Den var i en klass för sig, också jämfört med andra mediehus, både finska och svenska.
– Vi måste alltså bli effektivare, det visste vi, men i stället för att skära ner rakt av valde vi att samarbeta internt om innehållet och försöka spara på det sättet. Samtidigt hoppades vi att läsarna skulle bli glada över att lokaltidningarna blev tjockare med ett tillskott av HBL:s material. Men det gick inte så, det vet vi nu. De flesta vill ha renodlat lokalt innehåll.

Vems idé var det upprinnligen, den operativa ledningens eller styrelsens?

– Det var ett gemensamt beslut, som brukligt i dylika sammanhang. Fram till 2013 var KSF Medias kassa varje år något större vid slutet av året än vid årets början. Men 2013 bröts trenden. Postens distributionsmonopol gjorde att vissa kostnader skenade iväg. Finlands dåliga ekonomi påverkade våra annonsörer och även våra prenumeranter. Allt fler som prenumererat på både HBL och en lokaltidning gav upp HBL. YLE:s mycket lyckade expansion in i de digitala kanalerna gav läsarna ett starkt alternativ både lokalt och internationellt. Vi måste göra något.
Men 2013 bröts trenden. Postens distributionsmonopol gjorde att vissa kostnader skenade iväg. Finlands dåliga ekonomi påverkade våra annonsörer och även våra prenumeranter.

Identitet och varumärken

Bergh backar tillbaka till 2006 när han blev vd för Föreningen Konstsamfundet. Det var då embryot till KSF Media uppstod.
– Jag visste att de tidningar som Konstsamfundet ägde kontinuerligt var i behov av ekonomiskt stöd, ibland mera, ibland mindre.
Konstsamfundet ägde då Hufvudstadsbladet, Borgåbladet och Östra Nyland men bara en liten del av Västra Nyland. Därtill ägde Konstsamfundet Österbottningen i Karleby och en tredjedel av Nya Åland.
Det förvånade Bergh att alla tidningar levde sitt eget liv, utan samröre.
– Det var uppenbart att vissa av tidningarnas funktioner kunde skötas gemensamt, som försäljning, tryckning och distribution. Frågan var bara hur vi skulle göra det utan att skada respektive tidnings identitet och varumärke.
Det var nu KSF Media föddes. Allt utom innehållsproduktionen skulle koordineras under en hatt. I den omstrukturering som följde såldes ÖB till Harry Schaumans stiftelse i Österbotten och istället köptes Västra Nyland i sin helhet.
– De flesta ägare i Västra Nyland önskade kliva av, intresset för att skjuta till kapital var inte stort.
Bergh kastar ett öga på sina anteckningar: Jämsides med tankarna om en koordinering växte det nya köpcentret Forum fram med en sammanslagning av kvarterets ägande till ett gemensamt kommanditbolag. Denna sammanslagning möjliggjorde en omstrukturering av HBL till två bolag, ett som ägde fastigheten och ett som ägde den övriga verksamheten. Nu kunde fastigheten införlivas i det nya kommanditbolaget, vilket per år skulle tillföra cirka 250 000 euro utöver den tidigare hyresinkomsten.
– Vi slapp betala skatt på hyresintäkterna. Och det visade sig att konstruktionen fungerade. Med det årliga stödet från Konstsamfundet medräknat var KSF Medias kassa varje år något större vid slutet av året än vid årets början. I det här skedet köpte vi även Loviisan Sanomat och Hangötidningen.

Extra pengar för utveckling

Men så kom 2013 och tappet. Ett omfattande strategiarbete inleddes för att utreda hur man kunde få in mera pengar. I februari 2014 fick bolaget en ny styrning med Barbro Teir som vd och ansvarig utgivare.
– Så gott som hela personalen var involverad i framtidsverkstäderna. Många såg möjligheter inom det digitala men för att utveckla det behövdes extra pengar. Ägaren sköt till 1,5 miljoner euro utöver det årliga understödet. Satsningarna skulle lanseras i slutet av 2015 och början av 2016.
I klartext handlar det framförallt om appen HBL 365, Faktappen och tre nya sajter.
Intäktsbortfallet via prenumerationer och annonser har varit cirka tre miljoner medan personalbesparingarna 2014 gav en miljon.

Bolaget gör en förlust på sju miljoner euro. Är det utvecklingsarbetet som fått kostnaderna att skena iväg?

– Nej, vi gjorde en separat budget för utvecklingsarbetet. Den operativa förlusten utan utvecklingskostnaderna var dryga fem miljoner euro. Det är en ökning med ett par miljoner. Intäktsbortfallet via prenumerationer och annonser har varit cirka tre miljoner medan personalbesparingarna 2014 gav en miljon.

KSF Media har också anlitat ett antal konsultbyråer och många undrar om det är till dem miljonerna har gått?

– Nej, de utgifterna ingår i den separata utvecklingsbudgeten på 1,5 miljoner.

Framtiden

Nu skriver vi maj 2016 och samarbetsförhandlingar har inletts om 63 årsverken. Vi vet att det blir ett slut på utbytet av gemensamma artiklar. Lokaltidningarna i öst och väst ska återfå sin lokala prägel men väntas utkomma endast två dagar i veckan i pappersform i stället för nuvarande fem. Allt detta är tänkt att träda i kraft vid årsskiftet, lite beroende på vad som händer under samarbetsförhandlingarna. Tryckeriet planeras att läggas ner, på sikt.
– Som alltid är det enklare att efteråt se vad som borde ha gjorts. Både i öst och väst behövs en lokal papperstidning. Trots att det finns lika mycket lokalt innehåll som tidigare i tidningarna har det gemensamma materialet grumlat prägeln av lokaltidning. Nu ändrar vi på det. Hur ofta en lokal tidning utan nationellt och internationellt innehåll ska utkomma kan man naturligtvis ha olika åsikter om.
För det svenska i Finland är det viktigt att det finns en sjudagars tidning på svenska, både digitalt och som papperstidning. Det är denna roll som är den naturliga för HBL.
HBL:s status som rikstidning på svenska i Finland har också förändrats i och med att samma innehåll återfinns i två andra tryckta tidningar, menar Bergh. Nu ska den statusen återtas.
– För det svenska i Finland är det viktigt att det finns en sjudagars tidning på svenska, både digitalt och som papperstidning. Det är denna roll som är den naturliga för HBL.

KSF Media har nyligen bytt vd. Vad säger du till dem som tycker att det ändå är läsare och anställda som får sota för ledningens misstag?

– Att göra strategiska fel brukar kosta, så också denna gång. Men att inte våga erkänna sina misstag, utan framhärda i ett försök att bevisa att man har rätt, är ännu värre. Det är då det blir riktigt dyrt. Vi tar nu ansvar, också för kostnaderna genom att höja det årliga understödet från 3 till 5 miljoner euro. Och vi lägger om kursen.
Erkänner feltänk. Kaj-Gustaf Bergh, styrelseordförande i KSF Media, kommenterar situationen i mediebolaget.

ANDRA LÄSER