Byrds cembalomusik är explosiv och idiomatisk

Bild: Skivkonvolut

Aapo Häkkinen trakterar en mängd olika klaverinstrument på inspelningen av William Byrds musik.

Barock

William Byrd

Late Music for the Virginals. Aapo Häkkinen, cembalo. (Alba)

Ju äldre musiken är desto mera fascinerande och mångfasetterat är instrumentariet. Ett radikalt exempel: François Couperins franska orgelsviter kan inte utföras på Girolamo Frescobaldis italienska orgel. Orgeln har ju i sort sett samma namn i Europa – organo, orgue – men det instrument vi kallar cembalo heter ibland harpsichord, virginal, clavecin beroende på vilket språk vi talar. Aapo Häkkinen har lyckan att få spela på renoverade instrument, ett venetianskt från 1570 kallas "gravicembalo" i brödtexten, "harpsichord" på bakpärmen, det andra "virginal" eller "spinett", är byggt 1604 i Antwerpen. Tyvärr framgår det inte vilka instrument Häkkinen trakterar i vilka kompositioner men en kvalificerad (?) gissning är att skivans två sista spår, Orlando Gibbons Pavan MB (Musica Britannica) 18 och Galliard MB 19 spelas på virginal, de övriga arton spåren, alltså Byrds musik, på gravicembalo.

Denna pardans – Pavan, lugn, ofta melankolisk, Galliard snabbare, gladare – blir hos William Byrd (ca 1540–1623) explosiv och idiomatisk cembalomusik där cembalons korta ton livas av ständigt orolig, ofta virtuos rörelse. Variationerna över visan John come kisse me nowe MB 81 inleds nästan romantiskt melankoliskt men kulminerar i en ytterst virtuos och energisk final. Fascinerande är The Bells MB 38 med sina meningsfulla upprepningar och realistiska klockklanger.

Aapo Häkkinens text i skivhäftet är måhända onödigt fackmannatorr – tempoförhållandet mellan Pavan och Galliard intresserar knappast den ordinarie lyssnaren – och svårt är det att orientera sig bland de tjugo ofta korta styckena. Inspelningen är idealisk, cembalon klingar skönt i mitt vardagsrum.

Folke Forsman

Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning