Bygg cykelvägar i skärgården med EU-stöd

Bild: Wilfred Hildonen

Måste EU-stöden användas just till norra och östra Finland? Det finns väl också andra glest befolkade områden i Finland, till exempel Skärgårdshavet och skärgården, som behöver utvecklas vidare.

Stöd för glest befolkade områden, Skärgårdshavets tillstånd, cykelbanorna längs Skärgårdens Ringväg. Hur går de tre ihop?

EU-ledarna har kommit överens om ekonomins stimulanspaket och budgeten för de nästa sju åren. Men det verkar som om pengar fanns i överflöd. Det ska röra sig stora pengar in i och ut från Finland. Bland annat ska vi få 100 miljoner i stöd för glest befolkade områden i östra och norra Finland. Måste pengarna användas just till de områdena? Det finns väl också andra glest befolkade områden i Finland, till exempel Skärgårdshavet och skärgården, som behöver utvecklas vidare. Sydvästra Finlands skärgård är också värd att få sin del av de stöd som ligger till hands.

Riksdagsledamöterna Sari Sarkomaa (Saml) och Sari Multala (Saml) hade en stark och välkommen insändare i Helsingin Sanomat (HS 26.7) om att minska övergödningen av Skärgårdshavet. Det vore ju ett bra mål för de EU-pengar som nu delas ut, då det uppfyller de kriterier som nämns i stödens utdelningskrav. Ett av kriterierna är just stödet för miljöskydd. Man kan anta att det också föds innovation och sysselsättning kopplat till vattenskydd i processen.

Att bygga gång- och cykelvägar längs Skärgårdens Ringväg är också ett projekt som skulle passa utmärkt som mål för de här stöden. Man har oroat sig över att stödpengarna huvudsakligen skulle gå till de stora företagen. Att bygga cykelbanor längs ringvägen skulle däremot kanalisera stöden till små, lokala företag.

Intresset för Ringvägen ökade redan före coronavåren. Detta gäller särskilt cykelturismen. I skärgården saknas cykelvägar längs nästan hela ringvägen. Vägarna som sådana är smala och farliga. I fjol publicerades en plan för att bygga en cykelbana längs Skärgårdens lilla ringväg. Enligt beräkningarna skulle största delen av kostnaderna uppstå från att bygga många broar på rutten. I själva verket fick man intrycket att det är mångfalt dyrare att bygga cykelbanan med broar än utan dem. För närvarande skulle det hjälpa redan mycket att ha cykelbanor ens på de ställen där rutten går på torr mark på fastlandet och öarna.

Skärgårdsvattnens och turismens tillstånd är tätt förknippade med varandra. Nu, när alla dessa pengar delas ut, är det dags att sätta i gång. När det blir dags att betala tillbaka alla skulder är det för sent att ansöka om pengar till vilka som helst goda mål.

Klaus Kaltio cyklist Helsingfors

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning