Busholmen kan bli nytt Kittilä?

Busholmen, Fiskehamnen och Kronbergsstranden är tre nya stadsdelar i Helsingfors som alla byggs vid havet.Bild: Lehtikuva/Heikki Saukkomaa

Vänta på domstolens utslag eller börja bygga? På Busholmen väljer Helsingfors stad det senare.

Byggandet av 300 bostäder är synnerligen vägande skäl. Det anser toppolitikerna som på uppmaning av kanslichefen och stadens före detta chefjurist Sami Sarvilinna på måndagen bestämde att inte vänta på förvaltningsdomstolens beslut i ett fall som handlar om försäljningen av tomtmark i den nya stadsdelen Busholmen.

Staden utgår från ett undantag i kommunlagen och argumenteringen bygger på tolkningar som man kan hitta i rättslitteraturen. Mikko Mantere, som gjort besväret, hänvisar till Högsta förvaltningsdomstolens årsboksbeslut, en linjedragning alltså. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen ska ett besvär behandlas innan det beslut som besväret gäller kan verkställas.

Processerna i förvaltningsdomstolen är ofta utdragna. Stadshuset vill inte vänta ett år utan tar risken.

I offentligheten har juristen Mikko Mantere av många stämplats som en bråkmakare.

Hans bolag Apollo-Rakenne ville i mitten av förra årtiondet bygga ett flervåningshus i Eirastranden. Bolaget segrade i anbudstävlan men offerten gick till en annan byggfirma då Helsingfors stad inte litade på Apollo-Rakennes förmåga att klara av projektet. Det anser somliga att var startskottet för en hämndaktion som resulterat i flera besvär i Helsingfors och även Esbo.

Till HBL säger Mantere att han gör sitt jobb, bara.

Som Mikko Mantere ser det säljer staden tomtmark till underpris, vilket gynnar stora aktörer och förvränger marknaden. Och det är detta som det aktuella besväret handlar om. Dessutom har staden låtit göra utvärderingar av tomtaffären och utvärderingarna har sekretessbelagts, enligt Mantere. Också det förvränger konkurrensen, menar han.

Det är möjligt att förvaltningsdomstolen ger Mantere rätt och upphäver tomtaffären på Atlantgatan på Busholmen och därmed stadsfullmäktiges beslut.

Då blir det intressant. För då har staden verkställt ett olagligt beslut och då är det kanske lite som i Kittilä. I Kittilä har närmare 30 nuvarande och före detta kommunala beslutsfattare åtalats för olika nivåer av tjänstebrott i en röra som pågått sen december 2013.

Frågan om besvärsrätt diskuterades i samband med vårens kommunalval. Två svar i HBL:s valkompass illustrerar vad debatten handlar om:

– Det har blivit ett folknöje att överklaga planbeslut. Genom ogrundade besvär fördröjer man vettigt byggande och orsakar onödiga kostnader. Man måste ändå vara försiktig då man begränsar besvärsrätten, och begränsningarna får inte vara för stora, kommenterar SDP-kandidaten Juri Aaltonen, Esbo.

Svenska folkpartiets kandidat Finn Berg, stadsstyrelseordförande i Grankulla, varnar däremot för att röra rätten att överklaga.

– I en rättsstat måste det finnas besvärsrätt över myndighetsbeslut. Annars kan det leda till myndighetsgodtycke och ojämlik behandling eller favorisering av olika sökande eller parter, anser Berg.

Varför gör Helsingfors stad som den gör? Utifrån betraktat verkar det handla mera om politik än juridik. Bostadsbristen är ett faktum i hela huvudstadsregionen men är den det just på Busholmen?

Tommy Pohjola Reporter

BAKGRUND

Detta handlar det om

Stadsfullmäktige i Helsingfors beslöt den 27 september att staden säljer en tomt på Atlantgatan till byggfirman Sato. Priset var 1 150 euro per våningskvadratmeter, sammantaget över 10 miljoner euro. Priset bygger på utlåtanden som utomstående sakkunniga gett till fastighetskontoret.

Fullmäktiges beslut har inte vunnit laga kraft på grund av ett besvär som förvaltningsdomstolen ska ta ställning till.

Förvaltningsdomstolen har inte förbjudit staden att verkställa försäljningen, men enligt kommunlagen får man i allmänhet inte verkställa beslut som tillintetgör ett klagomål.

Kommunallagen 143 §

Ett beslut får verkställas innan det har vunnit laga kraft. Ett beslut får dock inte börja verkställas, om begäran om omprövning eller anförande av besvär skulle bli meningslöst till följd av verkställigheten eller om det organ som behandlar begäran om omprövning eller besvärsmyndigheten förbjuder verkställigheten.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33