Busholmen har nybyggaranda och dagiskompisar i grannhusen

Slumpen och tillgången till svensk service spelade in då familjen Meinander och Backholm flyttade till Busholmen. Ett otippat bonus var nybyggarandan – att alla är nyinflyttade och söker kontakt med varandra.

Vinden från havet blåser omkring sanden från Busholmens byggplatser och får det att knastra litet mellan tänderna, men splitternya fasader med stora fönster, innergårdar och parker i vardande ger löfte om en ljusnande framtid. Hit har många svenskspråkiga i Helsingfors valt att flytta, inte minst barnfamiljer, och andelen svenskspråkiga i området har ökat med drygt två procentenheter under de senaste fem åren.

Till dem hör Kristoffer Meinander och Matilda Backholm med barnen Edvin, tre år, och Jacob, snart ett år, som flyttade in 2016. Från deras rymliga balkong har man tills vidare utsikt över en byggplats och i bakgrunden skymtar ett par kryssningsfartyg. Då fartygen kastar loss har familjen havsutsikt, än så länge.

Att det blev just Busholmen var till en del en lycklig slump.

– Vi bodde på 37,5 kvadratmeter i Mejlans då Edvin föddes, och sökte en större lägenhet då vi fick syn på Hitas-lotteriet om bostäderna på Busholmen. Hade vi inte haft tur i lotteriet hade det kanske blivit Tölö eller Mejlans, säger Meinander.

Till fördelarna hör läget nära centrum, nära till service och att bostäderna är nya och har en funktionell och bra bottenplan, räknar Meinander upp. Och inte minst – att det finns ett svenskt dagis i samma kvarter, Daghemmet Pärlan. För det var inte bara slump att det blev just Busholmen.

– Det svenskspråkiga daghemmet och den utlovade svenska skolan var nog en delorsak till att vi tyckte att hit kan vi flytta. Nu blev det ju ingen svensk skola på Busholmen så vi får se hur vi gör då det blir dags för Edvin att börja skolan. Det här är ett samtalsämne bland svenska barnfamiljer på Busholmen, och jag tror att området skulle locka fler svenskspråkiga familjer om det fanns en svensk skola här – nu sjunker antagligen andelen bland dem som flyttar in, säger Meinander.

Familjen sökte en större lägenhet, men det var främst tur i Hitas-lotteriet som gjorde att de hamnade på Busholmen. Bild: Niklas Meltio

Att det finns andra svenskspråkiga i grannskapet är kanske inte ett kriterium men har visat sig vara ett bonus.

– Visst har det betydelse. De goda vänner vi fått i grannskapet är nog svenskspråkiga, det är lätt att lära känna folk då många är barnfamiljer och alla flyttat in mer eller mindre nyligen. Familjerna på dagis känner alla varandra, säger Meinander och pekar på husen i grannskapet – där bor det kompisar till Edvin och där och där.

Ett annat otippat bonus har visat sig vara den särskilda samhörighet som uppstår då alla är inflyttare.

– Här finns ett slags nybyggaranda. Alla har flyttat in och söker kontakt med andra, och därför är det mycket lättare att lära känna folk.

Meinander är med i en handfull olika Facebook-grupper för Busholmsbor där olika saker som gäller grannskapet avhandlas.

– Alla följer med hur stadsdelen framskrider, man talar om vad som är nytt och vad som kanske inte funkar – i går gladde vi oss åt att träden anlänt till parken som anläggs här invid, säger Meinander.

Staden får beröm för att ha prioriterat lekplatserna och byggt dem först, innan grönområdena byggs ut. Och lekplatser finns det gott om – då man tröttnar på en är det bara att gå till nästa. Då man gått varvet runt har den första parken hunnit bli rolig igen.

– Busholmen är ganska bra för barnfamiljer. En svenskspråkig skola skulle vara pricken på i:et.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33