Burulisår får forskare att slå larm i Australien

Forskarna kopplar spridningen till vanlig pungekorre (bilden) eller pungräv, som tros sprida bakterien via sin avföring, och myggor.Bild: Wikimedia Commons

I södra Australien drabbas nu allt fler av en besvärlig infektionssjukdom som förstör vävnader. Forskare säger att det är helt nödvändigt med forskningspengar för att lära sig förstå smittan.

Burulisår är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium ulcerans. Den som drabbas upptäcker kanske först en bula i huden och tänker på den som ett insektsbett. När bakterien om ett tag tagit sig fram i underhudsfettet och tränger ut genom huden på ett annat ställe har man att göra med ett svårläkt sår.

Just nu kräver några forskare, vars artikel om sjukdomen publicerades i den medicinska tidskriften Medical Journal of Australia (MJA) under måndagen, att den australiska regeringen tar fram pengar för nya forskningsprojekt. Problemet med sjukdomen är att man inte vet exakt hur smittan sker – samtidigt som antalet smittade i vissa delar av landet ökar och de enskilda fallen blir allt mer svårbehandlade.

"Vi står inför en allvarlig sjukdomsepidemi som förvärras snabbt utan att vi vet hur vi ska förebygga den", skriver artikelförfattarna Daniel P O'Brien, Eugene Athan, Kim Blasdell och Paul De Barro.

Burulisår associeras vanligen till våtmarker i västra och centrala delarna av Afrika och finns till exempel vid Elfenbenskusten, men också i tropiska områden i Asien och i Sydamerika.

Det är oklart hur spridningen sker, men i Australien påträffas de flesta fallen i söder, längs kusten i delstaten Victoria. Den första diagnosens ställdes på 1930-talet i området Bairnsdale och sjukdomen kallas därför också Bairnsdale-sår.

Oklar smittspridning

Forskarna kopplar spridningen till vanlig pungekorre eller pungräv, som tros sprida bakterien via sin avföring, och myggor. Vatten antas också ha betydelse för spridningen.

I Australien har antalet smittade ökat under de senast fem åren, men bara i vissa avgränsade områden av Victoria. Fram till den 11 november 2017 rapporterades 236 fall av smitta; under samma period året innan smittades 156 personer. Årligen rapporteras kring 2 000 fall av sjukdomen per år.

Eftersom bakterien som orsakar sjukdomen både förstör fett, hudceller och blodkärl är det viktigt med tidig diagnos. I åtta fall av tio biter en två månader lång antibiotikakur på bakterien, men kurerna orsakar svåra biverkningar hos en av fyra patienter och i svårare fall behövs plastikkirurgisk behandling, till och med amputationer.

De australiska hälsovårdsmyndigheterna uppmanar därför folk att skydda sig med lång ärm och handskar när de arbetar i trädgården och att genast rengöra också små sår ordentligt.