Burma inte redo att ta emot rohingyer – samhällen har förstörts med bulldozer

En rohingysk pojke i ett flyktingläger i Bangladesh.Bild: TT/AP/Dar Yasin

Efter ett ovanligt besök i Burma säger biträdande chefen för FN-organet OCHA, att landet ännu inte är redo för att ta emot återvändande rohingyer.– Jag är verkligen orolig, säger Ursula Müller.

Burma har lovat att ta emot rohingyerna från de överfyllda flyktinglägren i Bangladesh. Men hur det ska gå till är osäkert eftersom många byar förstörts.

– Jag har sett områden där byar bränts eller demolerats med bulldozrar. Jag har inte sett eller hört att det gjorts några förberedelser för människor att återvända till de platser de kom i från, säger Ursula Müller, biträdande chef för FN:s humanitära kontor OCHA.

Ovanligt besök

Hon har besökt landet under sex dagar, och getts tillgång till de mest drabbade områdena i delstaten Rakhine, träffat försvars- och gränskontrollsministrarna och de facto-ledaren Aung San Suu Kyi. Tidigare har många FN-representanter hindrats från att besöka de drabbade delarna av landet för att utreda vad som hänt.

Sedan våldsamheterna mot den etniska muslimska folkgruppen rohingya intensifierades i augusti förra året har fler än 600 000 personer tvingats att lämna sina hem i Rakhine och flytt över gränsen till Bangladesh. Flyktingarna vittnar om våldtäkter, övergrepp och mord och FN har beskrivit utvecklingen som en etnisk rensning. Burma har hela tiden nekat till anklagelserna, och anser att militäraktionen som inleddes i augusti är ett svar på rebellattacker mot bland annat polisstationer. Att byar schaktats bort förklarar man med att man velat skapa möjligheter för flyktingåtervändandet.

"Verkligen orolig"

Bangladesh och Burma har kommit överens om att rohingyer ska få återvända, men Müller säger att Burma ännu inte är redo för det.

– Från vad jag sett och hört från folk så finns det ingen tillgång till hälso- och sjukvård, det finns en oro för säkerheten, fortsatta förflyttningar – förhållandena bidrar inte till återvändande, säger hon.

Burma uppger att man byggt temporära flyktingläger vid gränsen till Rakhine, dit rohingyerna kan föras från Bangladesh i vad som beskrivs som ett första led. Men när Müller får frågan om hon litar på burmesiska regeringens löften om att flyktingarna därefter ska få återvända hem är hon skeptisk.

– Jag är verkligen orolig för det, säger hon.

Fakt

Folkgruppen rohingya

Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Burma i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.

Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Burma. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.

Hundratusentals muslimer är nu på flykt sedan deras byar bränts ned och människor dödats. Den burmesiska militären, som hävdar att man genomför insatser mot "extremterrorister", lägger skulden för våldsamheterna på gerillagrupper som bland annat attackerat polisposteringar och militärbaser.

Den senaste våldsvågen tog fart den 25 augusti, parallellt med att FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan lade fram en rapport om situationen för rohingyer. I den rekommenderade han bland annat att folkgruppen får medborgarskap samt tillgång till skola och sjukvård. Sedan dess beräknas fler än 600 000 rohingyer ha flytt över gränsen till Bangladesh.

Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazira, Civil Rights Defenders med flera

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33