Budgetramen hyllas och sågas

De ekonomiska utsikterna roar Sampo Terho (Blå), Juha Sipilä (C) och Petteri Orpo (Saml). Siffrorna ger råg i ryggen också när riksdagen i juni förväntas slå fast vård- och landskapsreformen. Riktningen är den rätta, säger de.Bild: Lehtikuva/Heikki Saukkomaa

Regeringspartiernas företrädare hyllar föga överraskande regeringens förslag till ram för de offentliga finanserna åren 2019–22. Oppositionen sågar lika väntat budgetramen.

"Rättvist och sysselsättningsfrämjande", lyder Centerns Antti Kaikkonens bedömning av utfallet av budgetramen. Han säger att de lägsta moderskaps-, faderskaps-, föräldra- och sjukdagpenningarna höjs för andra gången, och att det igen är Centerns förtjänst. Det är "en betydande lindring för de fattigaste barnfamiljerna", hävdar han.

"De fattiga är vinnarna", säger Simon Elo (Blå), men han gläds också åt att sysselsättningen ska förbättras. Han menar att regeringen på den punkten lyckas "över förväntningarna" och hänvisar till nästan 90 000 nya jobb hittills under valperioden.

"Ojämlikheten minskar då sysselsättningen ökar", säger Elo, men påminner att det fortfarande finns många som trots allt inte kan arbeta och vars välbefinnande ligger på samhällets ansvar. Därför ska stöden och förmånshöjningarna riktas till de allra mest utsatta, säger han.

Kalle Jokinen (Saml) gläds åt att regeringen inte hemföll åt en "populistisk utdelningspolitik" utan att budgetramens "ansvarsfulla ekonomipolitik skapar framtidstro". Jokinen berömmer punktinsatserna för att öka sysselsättningen och den sociala rättvisan. "Samlingspartiet är tillfreds med slutresultatet och i synnerhet det man gör för sysselsättningen, företagsamheten och utbildningen". Jokinen menar att man inte kunde göra mer på grund av skuldsättningen.

Antti Lindtman (SDP) är besviken, i synnerhet på Centern som på förhand lovade "verkliga åtgärder för att bromsa ojämlikheten – löften som krympte till "knåpande". Trots några små justeringar i rätt riktning förblev regeringen trogen sin linje. "De jättelika nedskärningarna som riktades mot pensionärer, studerande, barnfamiljer, sjuka och arbetslösa kvarstår, likaså de rikas skatteförmåner."

Touko Aalto (Gröna) säger att regeringen missade sin chans att rätta till sina misstag, och avser främst nedskärningarna i utbildningen och "negligeringen av ojämlikheten". Aalto är bekymrad över att en del av utkomststödet för arbetslösa förblir på samma nivå fastän inflationen väntas ligga på 1,4 procent. "De tar 300 euro om året ur de arbetslösas plånböcker", säger Aalto.

Han är nöjd med att kolkraften förbjuds, men menar att det är "ofattbart" att det sker genom att dra in på de nya subventionerna till förnybar energi, "som annars också är små".

Anna-Maja Henriksson (SFP) anser att förhandlingarna var regeringens sista chans att fatta beslut om nödvändiga reformer och kallar detta för "plåsterpolitik". "Det främsta resultatet verkar vara att korrigera den misslyckade aktiveringsmodellen för arbetslösa. Däremot blev familjeledighetsreformen ogjord. Detsamma gäller nödvändiga reformer på arbetsmarknaden, som till exempel främjande av lokala avtal eller att avskaffa behovsprövningen av utländsk arbetskraft", säger Henriksson.

Facket för och emot

Budgetramen delar också fackrörelsen. Akava prisar den för att före att den siktar på att höja sysselsättningen och kompetensen på arbetsmarknaden. Akava menar att det behövs fler och nya åtgärder för att förbättra förutsättningarna för att jobba och skapa tillväxt innan nästa års budget slås fast.

"För att höja sysselsättningen till 75 procent behövs insatser som sporrar till att öka arbetsvolymen, som biter på den strukturella arbetslösheten och som höjer kompetensen", säger ordförande Sture Fjäder. Han är kritisk till att regeringen lät bli att reformera företagsstöden.

STTK bedömer att sysselsättningspolitiken går i rätt riktning. "Aktivitetskriterierna för aktiveringsmodellen blev vettigare, till exempel genom att man godkänner fackens utbildning som aktiveringsåtgärd", säger STTK-ekonomen Antti Koskela. Däremot är han besviken på att det blir lättare att säga upp anställda eftersom "arbetstagarens ställning alltid är svagare än arbetsgivarens. Det här ökar osäkerheten hos arbetstagarna".

FFC bedömer att budgetramen i sig ökar osäkerheten inom arbetslivet och försämrar arbetstagarnas skydd, vilket man ser som en fortsättning på regeringens politik. "Löntagarna gjorde sitt för tillväxten genom att godkänna det tunga konkurrenskraftsavtalet. Det är oskäligt att spä på osäkerheten ytterligare genom att försämra anställningsskyddet", säger direktör Annika Rönni-Sällinen.

Då är man förstås mycket nöjdare på arbetsgivarsidan. Företagarna i Finland säger att risken med att nyrekrytera minskar då det blir lättare att säga upp på personliga grunder. "Det hjälper till att skapa nya jobb. Reformen av arbetstidslagen är en besvikelse, då de lokala avtalen inte framskrider", säger vd Mikael Pentikäinen och tillägger att konjunkturläget hade varit gynnsamt för strukturella reformer.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00