Bryssel är Albaniens morot

Bild: Gent Shkullaku

Inför parlamentsvalet vidhöll alla att nödvändiga reformer påskyndas så att medlemsförhandlingar med EU kan komma i gång. Det är viktigt för hela Balkan.

Mystiken låg tät kring det gamla Albanien. Det var ett litet kommunistiskt land som gick sin egen väg. Under diktatorn Enver Hoxha, som tog makten efter andra världskriget, orienterade Albanien sig mot Kina, men mot slutet av 1970-talet försämrades relationen radikalt.

Hoxha ville att Albanien skulle klara sig utan all hjälp, inflytande och inblandning. Landet isolerade sig och blev ett europeiskt Nordkorea där ledarens misstänksamhet och paranoia ständigt låg och lurade över ett kuvat folk. Landet hörde också till de allra fattigaste i hela världen.

Det är fortfarande näst fattigast i Europa och relativt okänt, men en spirande turism gör att allt fler åker dit för att bekanta sig med landet.

Efter att kommunismen föll i Albanien 1991 har landet gjort en helomvändning och orienterat sig västerut. En ansökan om EU-medlemskap lämnades in 2009 och för tre år sedan fick Albanien kandidatstatus.

Parlamentsvalet i söndags ansågs viktigt med tanke på EU. Resultatet visar att det inte råder något tvivel om att albanerna verkligen vill till EU. Alla de tre största partierna är för ett EU-medlemskap, och de fick över 90 procent av rösterna, så albanerna har gett medlemsförhandlingarna ett överväldigande stöd.

Socialistpartiet, PS, som tidigare har regerat tillsammans med det tredje största partiet Rörelsen för socialistisk integration, LSI, fick nu enkel majoritet.

Men det finns ett aber. Legitimiteten för valresultatet kan ifrågasättas till följd av det låga valdeltagandet. Bara 45 procent av de röstberättigade tog sig till vallokalerna, trots att vallokalernas öppethållning förlängdes med en timme för att ge fler chansen att gå och rösta.

Det finns säkert flera orsaker. Bland annat har det hänvisats till värmeböljan under valdagen och festligheterna med anledning av att fastemånaden ramadan avslutades då. Långt över hälften av albanerna är muslimer.

Läget före valet var kaotiskt då oppositionspartiet Demokraterna bojkottade parlamentsarbetet och krävde bättre insyn i valförrättningen och garantier för ett fritt och rättvist val.

Ett avtal nåddes i mitten av maj, till en del med EU:s hjälp, och själva valrörelsen gick städat och lugnt till.

Det fanns en politisk överenskommelse mellan de två stora partierna, socialisterna och demokraterna, att nästa regering ska prioritera de reformer som är nödvändiga att genomföra så att medlemsförhandlingar med EU kan inledas.

Nu gäller det för PS ledare Edi Rama, som fortsätter som premiärminister, att komma upp till bevis.

Trots egen enkel majoritet för socialistpartiet blir det svårt att snabbt få igenom vissa juridiska reformer som EU kräver eftersom det förutsätter en två tredjedels majoritet i det albanska parlamentet.

Förhoppningsvis kan Edi Rama regera på ett sätt som mer inkluderar än exkluderar de politiska motståndarna. Det stora gemensamma målet, förhandlingar om EU-medlemskap borde inte få äventyras av inrikespolitisk instabilitet. Albanien står inför ett stort konsensustest.

Även om förhandlingarna inte kan komma i gång genast och ett medlemskap ännu är avlägset gynnas albanerna i sitt dagliga liv av de reformer som krävs. Det gäller bland annat utvidgad egendomsrätt och åtgärder för att få bukt på korruptionen och den ökande drogtillverkningen och -exporten.

Balkanhalvön har genom historiens gång ofta betecknats som en krutdurk. Så sent som på 1990-talet krigades det där och även i dag är läget instabilt på flera ställen. Till och med i de lugnaste områdena finns det spänningar. I dag väntas den permanenta skiljedomstolen i Haag ge ett utslag i gränstvisten mellan Slovenien och Kroatien. Det gäller ett litet land- och havsområde vid Adriatiska havet och Kroatiens president har redan i förväg deklarerat att Kroatien inte kommer att godta domstolens beslut.

Ett lugn i ett Albanien på väg mot EU kan fungera som en stabiliserande faktor i regionen.

Tommy Westerlund Ledarskribent

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00