Bruce Springsteen bekämpar demonerna

Energi. Bruce Springsteens utlevande konserter är berömda. Här på scen i Zürich i somras, med saxofonisten Jake Clemons som är brorson till legendariska Clarence Clemons. Bild: EPA/Walter Bieri

Bruce Springsteens självbiografi är en underbar resa till musikens, bilarnas, rasmotsättningarnas och knegarnas Amerika. Men de är också ett självutlämnande vittnesmål om depressionens svarta hål och en berättelse om en komplicerad fadersrelation.

SJÄLVBIOGRAFI

Bruce Springsteen: Born to Run

Översättning till svenska: Erik MacQueen. Natur och Kultur, 2016.

"Tungsinnet hoppar inte på en. Det smyger sig på", skriver Bruce Springsteen i biografin Born to Run.

Springsteen vet vad han talar om. Memoarerna om rockens präktige gosse, arbetarkillen och småstadsgrabben Bruce Springsteen är inte bara rock'n'roll – de är också ett dokument om de plågsamma kasten mellan maniskhet och depression, om vikten av att ha en bra terapeut och om de antidepressiva medicinernas välsignelse.

Bruce Springsteen har ätit antidepressiva mediciner i femton år och skriver att han tack vare dem har haft ett liv, en familj och ett hem. Utan medicinerna hade fansen knappast fått några memoarer heller.

Född: 23 september 1949 i New Jersey.

Familj: Hustru Patti Scialfa samt tre vuxna barn.

Karriär: Musiker, gitarrist och låtskrivare. Debuterade på skiva med albumet Greetings from Ashbury Park 1975 och har sedan dess gett ut mer än 20 album. Flerfaldigt belönad, bland annat med en Oscar och med Polarpriset. Uppträdde med Pete Seeger när Barack Obama installerades som president i januari 2009.

Aktuell: Med självbiografin Born to Run och albumet Chapter and Verse.

Den bipolära sjukdomen är ärftlig och även fadern, Doug Springsteen, var drabbad. En del av memoarerna handlar om att vara en son fadern inte ville ha i sitt hem ("När pappa tittade på mig såg han inte det han ville se"), om barndomens rädsla för pappans våldsamma och okontrollerade vredesutbrott, om åsynen av den stora, tunga pappakroppen som satt vid köksbordet och hävde i sig öl efter öl och om vetskapen om de gräl och utskällningar som skulle följa när fyllan var på topp.

Räddningen var mamma Adele Springsteen, Queenie kallad, samt farmodern. Den senare gav honom en barndom utan regler och gränser vilket skulle bli förödande senare i livet, modern var en bländande och kärleksfull uppenbarelse. Släktens rötter är irländska och italienska och det hetsiga temperamentet finns på både mödernet och fädernet.

Bruce Springsteen växte upp i staden Freehold i New Jersey. Familjen var, om inte direkt urfattig, så åtminstone nära fattigdomsgränsen. Upplevelserna av pappans jobb som fabriksarbetare, fängelsevakt, busschaufför och fängelsevakt samt minnena av familjevåld var grunden för musiken till albumet Darkness of the Edge of Town.

Under arbetet med de låtar som hamnade på albumet insåg Springsteen vikten av att ösa ur sitt eget liv. Det gällde inte bara tunga element som hans katolska uppfostran och kampen för att orka streta på utan också mera lättsamma frågor som flickor, bilar och pengar.

Vid det här laget, 1978, hade Bruce Springsteen redan bildat legendariska E Street Band, han hade gett ut genombrottsalbumet Born to Run och han hade insett att han höll på att bli superkänd. Och Jon Landau hade, i en entusiastisk recension, skrivit de magiska orden "Jag har sett rockens framtid och han heter Bruce Springsteen". Landau blev senare Springsteens manager och hjälpte honom att få den ekonomiska kontrollen över, och rättigheterna till, sin musik.

Förhäxad av Elvis

Bruce Springsteen har aldrig haft ett "riktigt" jobb, han har ägnat sig åt musiken i hela sitt liv, alltsedan han som barn såg Elvis Presley i Ed Sullivan Show på tv och blev förhäxad. Sjuårige Bruce övertalade sin mamma att hyra en gitarr åt sin son och därmed var framtiden utstakad även om det blev en snårig vandring.

Kampen med att lära sig behärska gitarren var krävande och långvarig. Det är omöjligt att inte imponeras av Bruce Springsteens viljestyrka, ambitioner och tålamod under år av slit som underbetald barmusiker.

Hemma hånades han för sitt långa hår men på barerna i New Jersey och New York blev han kung.

E Street Band bildades efter att Bruce Springsteen hade turnerat runt USA i några andra uppsättningar och lärt sig vikten av att någon är herre på täppan i ett band. Springsteen ville ha ett band med grannskapskänsla och samhörighet men inte ha ett som styrdes enligt demokratiska principer.

I dag tror Springsteen att just det att han i slutändan är den som alltid har haft sista ordet är förklaringen till att E Street Band har överlevt i mer än fyrtio år.

Springsteen, inte Dylan

På tröskeln till genombrottet var det tänkt att Bruce Springsteen skulle bli den nya generationens Bob Dylan. Låten Born to Run tog sex månader att skriva och när den kom blev det uppenbart att Springsteen var Springsteen och inte nye Dylan.

Roy Orbison, Phil Spector och Duane Eddy var de främsta inspiratörerna till musiken i Born to Run. Texten inspirerades av Vietnamkriget och morden på bröderna John F och Robert Kennedy och Martin Luther King. Resultatet blev en dunderhit.

Dubbelalbumet The River befäste Bruce Springsteens position som frontfigur för det nya Amerika och hans stadionkonserter blev legendariska.

Springsteens energiska, generösa och långa konserter är berömda. De, liksom turnéerna, har fungerat som självmedicinering och som en metod att bekämpa demonerna. En avslutad turné utmynnar i nedstämdhet i bästa fall, depression i värsta fall.

Vill man veta och förstå hur det känns att stå vid avgrunden ska man läsa beskrivningen av den kollaps Bruce Springsteen upplevde i sextioårsåldern.

Bild: David Gahr

Femtiotalsmanlighet

Den hett efterlängtade försoningen med fadern inträffade faktiskt. Mot slutet av memoarerna formar sig boken till en kärleksförklaring till mannen som gav honom de bryska lärdomar Springsteen junior fick kämpa hårt mot – som dragningen till tystnad och hemligheter, längtan efter isolering och den rigida femtiotalsmanligheten.

Framför allt är memoarerna en hyllning till många musikerlegender med saxofonisten Clarence Clemons i främsta ledet samt till modern Adele och hustrun Patti Scialfa, sångerska i E Street Band och den som funnits vid Springsteens sida också i hans mest maniska och depressiva stunder.

Bruce Springsteens manlighet är, visar det sig, en mycket mänsklig sådan.

Annika Hällsten Reporter

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skräddarsytt drömhem uppfyllde alla önskemål och höll budgeten

Mer läsning