Bromma flygplats kan läggas ner tidigast om tre år – kanske

Gunnar Thun är ordförande för aktionsgruppen Stoppa Brommaflygen nu. Han är nöjd med utredningen men säger att det har gjorts 19 utredningar om Brommas vara eller inte vara sedan 1954. Bild: Richard Nordgren

I april när den svenska regeringen meddelade att den vill avveckla trafiken på Bromma flygplats, firade Miljöpartiet med tårta, Stoppa Brommaflyget nu-gruppen jublade och oppositionen rasade. I tre månader har en utredare tittat på vad som krävs för nedläggning och på tisdagen kom svaret: om beslut fattas nästa år kan flygplatsens snart 90-åriga historia vara slut.

Gunnar Thun, pensionerad poliskommissarie, har varit ordförande för aktionsgruppen Stoppa Brommaflyget i ett par årtionden. Lite självironiskt säger han att "vi är väl världens äldsta aktionsgrupp och det är ju inte så bra".

Thun är luttrad när det gäller beslut om avvecklingen av flygplatsen. Under Olof Palmes tid såg det ut att lyckas och då försvann den tunga flygtrafiken. Men i början av 90-talet under en borgerlig regering återkom den till Bromma. Han höjer rösten när ett av eftermiddagsplanen lyfter rakt över hans hus där vi sitter på terrassen.

– Det är faktiskt värre oljud när de landar, säger han och tittar inte ens upp på planet som sakta stiger över huset i Spånga.

Han berättar att det före pandemin under morgon- och eftermiddagsturerna kunde flyga ett plan var femte minut.

Thun säger att det viktigaste skulle vara att det faktiskt fattas ett beslut om nedläggning och att trafiken flyttas till Arlanda.

– Det är inte så stor skillnad om det tar tre eller fem år tills trafiken är borta.

Gunnar Thun säger att det ur aktionsgruppens synvinkel skulle vara bäst om markområdet som är lika stort som stadsdelen Östermalm skulle kunna användas som bostäder, arbetsplatser och parker.

Det är Stockholms stad som äger marken och det finns ingen detaljplan för området.

Eftersom det finns lika delar ekonomi och politik i det här beslutet både på nationell och på lokal nivå är det många kockar som ska koka soppan. En ingrediens kom under tisdagen när Trafikverkets ordförande Thomas Persson presenterade sin utredning om avveckling.

Bakgrunden till att det under tre månader gjordes en utredning om Bromma är, förutom att regeringen meddelade om avvecklingen, att Swedavia som driver både Bromma och Arlanda i september i fjol gav regeringen en analys om de affärsmässiga förutsättningarna. Pandemin hade lett till att flygen stod på marken och passagerarna satt hemma och slutsatsen var att det inte ur businesssynvinkel är motiverat att fortsätta driva Bromma.

– Det ser lite ljusare ut, säger Gunnar Thun. Ekonomin talar för det.

Thomas Persson fick sedan i april i år i uppdrag att bland annat utreda hur kapaciteten ska räcka till på Arlanda.

Enligt infrastrukturminister Thomas Eneroth (Socialdemokraterna) gjordes utredningen för att få ett faktaunderlag för diskussioner med riksdagen.

Men det är helt klart vad regeringen vill göra säger han.

– Vi vill lägga ner Bromma och konsolidera inrikestrafiken till Arlanda. Det skulle ge bättre tillgänglighet, bättre underlag för internationellt flyg på Arlanda och dessutom frigöra mark och utrymme på Bromma för bostäder, säger Eneroth.

Majoriteten säger nej

Det vill däremot inte majoriteten i riksdagen och Eneroth poängterar att riksdagen måste vara med om beslutet.

– Det finns ju en majoritet i riksdagen som har beslutat om en annan inriktning och jag kan ju inte gå vidare utan att jag har stöd i riksdagen, säger Eneroth.

Moderaterna är inte nödbedda att kritisera utredningen. Partiets ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson kallar utredningen för ett "oseriöst beställningsjobb". Om det blir ett beslut som inte faller Moderaterna på läppen så är utgången klar.

– En moderatledd regering kommer att riva upp beslutet om vi bildar regering nästa höst, säger hon.

Hon är kritisk till att utredningen inte analyserar Arlandas kapacitet noggrannare.

Gunnar Thun säger att han inte tror att Moderaterna kommer att ge upp.

– Det är en prestigesak för dem.

Arlanda kan ta över

I utredningen konstateras det tämligen kort att Arlanda kan ta över Brommas inrikestrafik. Thomas Persson skriver "Utifrån de bedömningar jag har tagit del av menar jag att det för linjefarten kommer att finnas tillräcklig kapacitet vid Arlanda flygplats under de närmaste åren. Det gäller både rullbane-, uppställnings- och terminalkapacitet. De flyg som under samma tid skulle finnas på Bromma får därför plats, även i peaktid."

Persson säger att Arlanda ändå borde fundera om när det gäller investeringar och flygplatsen borde "Brommafieras".

Gunnar Thun tror att det beror på att en del politiker gillar att ha det bekvämt men medger att det finns fördelar.

– Man märker att politikerna ute från landet som ofta pendlar till Stockholm tycker att det är så bra med en egen liten flygplats. Man måste ju erkänna att det är smidigare på Bromma. Det är korta gångvägar, det är inte så långa transporter inne i flygplatsen, så det går ganska fort att komma in och ut.

Stark oro

För de stockholmare som bor i närheten av Bromma flygplats är kritiken främst en miljöfråga. För de som flyger inrikes från Malmö, Göteborg, Gotland eller norrifrån är det en överlevnadsfråga.

– Jag känner stark oro. Det verkar som om vår livsnerv skulle klippas av, säger Arild Kleven som representerar företagarna på Gotland. För oss är det här en livsviktig fråga, fortsätter han.

Kleven säger att Bromma är Gotlands koppling till Stockholm och att han inte är säker på att en flytt till Arlanda förbättrar situationen.

Lorentz Tovatt som är riksdagsledamot för Miljöpartiet och partiets klimatpolitiska talesperson skriver på Twitter att han är nöjd med att fakta nu finns på bordet men att det borde gå att avveckla flygplatsen snabbare.

Han konstaterar också att samhällsnyttan är stor med bullerminskningar, ur ett klimatperspektiv och också när det gäller stadsutvecklingen. Nu kan man inte bygga höghus i närheten av flygplatsområdet av säkerhetsskäl.

Gunnar Thun säger att han gillar utredningens slutsatser.

– Du ska veta att det här är den nittonde utredningen som har gjorts sedan 1954 om Bromma flygplats.

Eftersom det är ett politiskt beslut så kan det hända att Thun får dricka sitt morgonkaffe på terrassen utan flygplansbuller år 2025 eller några år efter det. Eller så inte.

14 september, 2020: Statliga Swedavia, som driver Bromma och Arlanda, lämnar på uppdrag av regeringen en analys för en förtida avveckling av Bromma. Bolaget hävdar att det inte är affärsmässigt motiverat att driva Bromma vidare. En flytt till Arlanda vore att föredra.

21 april, 2021: Regeringen meddelade att den vill avveckla Bromma flygplats och flytta trafiken till Arlanda.

27 april: En utredning tillsätts med Trafikverkets ordförande Magnus Persson vid spakarna. Hans uppdrag var, bland många andra frågor, att gå igenom hur kapaciteten på Arlanda kan säkras för att klara trafiken från Bromma.

2 juni: Riksdagen beslutar om ett tillkännagivande till regeringen att vänta med avvecklingsbeslut till efter pandemin och begär även en plan, före årsskiftet, från regeringen för hur Arlanda ska utökas och utvecklas.

31 augusti: Regeringens utredare Magnus Persson levererar sitt underlag och konstaterar att regeringen redan 2022 kan fatta beslut om en ordnad, stegvis, flerårig avveckling av Bromma.

Hösten 2021: Utredningen går ut på remiss och regering börjar bereda frågan om det är möjligt att ta bort Bromma från basutbudet av flygplatser. Ett beslut kan dock bli fördröjt.

Källa: TT

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning