Brist på psykiatriker och rehabiliteringsläkare

Många går i pension. På många specialområden råder det brist på läkare redan nu. En orsak är att allt fler läkare går i pension, säger Johanna Rellman som utrett arbetsmarknaden för läkare. Bild: Anni Reenpää

Fördelningen av läkare inom olika specialiteter riskerar att ­snedvridas om inte utbildningen styrs om. Såsom ­utbildningen ser ut nu ökar antalet läkare inom vissa specialiteter kraftigt, ­medan de ­minskar inom andra områden.

Snedvridningen måste korrigeras för att finländarna ska kunna få vård för de sjukdomar de har, säger överläkaren Teppo Heikkilä på Social- och hälsovårdsministeriet.

– Helt konkret kan till exempel antalet rehabiliteringsläkare och ortopeder ha en inverkan på vilken vård patienter med ryggbesvär får. Om det finns fler ortopeder kan kirurgiska ingrepp betonas för mycket i vården. Inom rehabiliteringsmedicinen ges konservativa behandlingar.

En utredning som ministeriet låtit göra visar att det borde utbildas dubbelt så många läkare som det görs i dag inom till exempel rehabiliteringsmedicin, lungsjukdomar, psykiatri och reumatologi. De största minskningarna borde ske inom ortopedi, plastikkirurgi och ögonsjukdomar.

Specialistläkaren Johanna Rellman som gjort utredningen säger att bristen på specialistläkare beror på att många går i pension. Nu pensioneras cirka 350 specialistläkare om året, men på 2020-talet kommer antalet att närma sig 500.

– Samtidigt ser vi att unga läkare riktar in sig på vissa specialiteter såsom kirurgin. Inom en del and­ra specialiteter råder det läkarbrist redan nu.

Drygt 500 specialistläkare examineras varje år. I framtiden borde antalet ökas med ungefär hundra med anledning av pensioneringen.

Regionalt sett finns det största ökningsbehovet vid Östra Finlands universitet och eventuellt också vid Helsingfors universitet med anledning av att befolkningen ökar. Vid universitetssjukhusen är läkarsituationen god, men många centralsjukhus lider av läkarbrist.

"Borde inte styras för mycket"

Ministeriet bereder redan en omläggning av läkarutbildning med utredningen som utgångspunkt.

– Vad unga läkare väljer att specia­lisera sig på styrs eller regleras inte nu, påpekar Heikkilä.

I framtiden kan det bli en ändring på det. Ministeriet överväger olika alternativ för att tillgodose behovet av alla slags specialistläkare i hela Finland.

Ett alternativ är att informera unga läkare om behovet av arbetskraft inom olika specialiteter. Universiteten kan också införa ett antagningsförfarande eller till och med kvoter för olika utbildningsprogram. Dessutom kan finansieringen läggas om så att specialiteter med störst personalbehov får mer pengar.

Läkarförbundets vice verksamhetsledare Hannu Halila säger att man inte ska styra för mycket.

– Jag brukar säga att om någon ända sedan grundskolan velat bli ortoped blir den inte nödvändigtvis en bra psykiatriker. Å andra sidan ser unga läkare nog på sysselsättningssituationen och var man kan specialisera sig snabbast.

Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning