Brist på pengar styr mångas studieval

En tredjedel av de studerande på gymnasiet upplever att utgifterna för utbildningen är en utmaning för familjen.Bild: Mostphotos

Anne har inte varit hos frisören på sju år och det har sparat henne åtskilliga hundralappar. I stället har sönerna lärt sig klippa hennes hår. Men hur familjen än vänder på slantarna räcker de inte till dator och läroböcker för gymnasiet – för det behövs utomstående hjälp.

Enligt grundlagen ska alla ha lika möjligheter till utbildning oberoende av eventuell medellöshet. Men att den här principen inte alltid förverkligas visar bland annat färska siffror från Ungdomsbarometern 2017: Brist på pengar påverkar mångas val av utbildning, och närmare en fjärdedel av dem som avbryter sina gymnasiestudier uppger att pengar har påverkat beslutet åtminstone i någon mån.

På Rädda Barnen har man märkt att antalet familjer som söker hjälp för att klara av barnens gymnasie- eller yrkesstudier ökar.

– Vi är allt oftare tvungna att konstatera att vi inte kan hjälpa alla familjer som skulle behöva det. Det här är inte en hållbar riktning och därför anser vi att man måste hitta lösningar som garanterar en universell rättighet för alla att studera på andra stadiet oberoende av familjens förmögenhet, säger Tiina-Maria Levamo, sakkunnig på Rädda Barnen.

Därför har organisationen tillsammans med flera studerandeförbund, föräldraföreningar och ungdomsförbund startat ett medborgarinitiativ för gratis utbildning på andra stadiet, som spräckte 50 000-strecket den här veckan.

Utbildningen på andra stadiet är visserligen avgiftsfri, men den är ändå långt ifrån gratis. De studerande ska själva stå för läroböcker, material, utrustning, dator, examensavgifter och så vidare.

Enligt Utbildningsstyrelsens färska utredning beräknas en gymnasieutbildning gå lös på ungefär 2 500 euro medan en yrkesutbildning kostar allt mellan ett par hundralappar och närmare tusen euro.

– Det är en helt oöverkomlig utgift om vi inte hade fått bidrag av välgörenhetsorganisationer, säger Anne, som är ensamstående förälder och mamma till två söner som studerat eller studerar på gymnasium.

Av hänsyn till sönerna vill hon vara anonym, men berättar gärna om familjens situation för att belysa problemen.

De ekonomiska svårigheterna började då Anne blev arbetslös 2010. Sedan dess har hon skickat hundratals arbetsansökningar, men för den som är över femtio är det inte lätt att få in en fot på arbetsmarknaden då man väl slirat ut. Nu är Anne sextio och utsikterna att hitta ett jobb blir allt mindre.

Familjen lever följaktligen på arbetsmarknadsstöd, utkomststöd, bostadsstöd och sonens studiepenning på 97 euro.

– Vi lever under den relativa fattigdomsgränsen och vänder på varenda slant. All mat lagar vi själva, bakar bröd och köper kläder på rea. Då tvättmaskinen gick sönder blev jag helt förfärad, men som tur betalade staden för reparationen, säger Anne.

Bakgrund har betydelse

Då äldre sonen gick gymnasiet var det lite lättare – man kunde köpa begagnade läroböcker och studentskrivningarna skrevs för hand. Den dyra kalkylatorn för långa matten lyckades Anne skrapa ihop till med ett nödrop. Ändå behövdes hjälp och det fick familjen av hjälporganisationen Tukikummit.

Nu är det svårare. För lillebror som går första året på gymnasiet gäller ny läroplan och digitala studentskrivningar, och för det behövs såväl nya läroböcker som en bärbar dator. Helsingfors stad har lovat bidra med sammanlagt 1 200 euro under tre år för dator och skolböcker, men fortfarande behövs ungefär lika mycket till.

– Det klarar vi inte på egen hand. Vi har ansökt om bidrag från Rädda Barnen och fått komma med i deras bidragsprogram, men jag vet att vi är lyckligt lottade. Långt ifrån alla familjer som behöver får samma möjlighet.

Kostnader utmaning för många

Hela en femtedel av de tvåtusen unga som har intervjuats i Ungdomsbarometern uppger att brist på pengar har påverkat och begränsat deras val av utbildning.

– Generaliserar man det till att gälla på landsnivå handlar det om tiotusentals unga, säger forskaren Sami Myllyniemi på Ungdomsforskningsnätverket.

Siffran gäller för studier på alla stadier. Av gymnasiestuderandena svarar en tredjedel att kostnaderna innebär en stor utmaning för familjen.

Familjernas socioekonomiska bakgrund spelar en stor roll.

– Bilden av ett jämlikt utbildningssystem som Finlands kronjuvel kommer på skam, anser Myllyniemi.

Gratis för alla eller riktade åtgärder

Anne är förargad för att samhället som hon säger inte värdesätter de unga.

– Den unga generationen hamnar i kläm fast de unga är helt oskyldiga. Det är ju de som är framtiden, ändå bara skär man i utbildningen och förutsätter att studerande lyfter mer studielån.

Många familjer är ganska nedstämda inför utsiktslösheten, säger Anne.

– Man måste vara otroligt initiativrik. Det finns många välgörenhetsorganisationer och man kan söka hjälp hos dem. En annan sak är sedan om det ska vara deras sak att betala för de ungas utbildning.

Det tycker inte Anne.

– Den situation vi har nu är otroligt ojämlik.

Inom kort lämnas medborgarinitiativet om gratis utbildning på andra stadiet till riksdagen. Enligt forskaren Sami Myllyniemi gäller det nu att väga mellan den kostnad på 100 miljoner euro som gratis utbildning skulle kosta, och de utgifter som en person som står utanför arbetslivet innebär för samhället.

– För att inte tala om det personliga lidande det innebär.

Enligt Statistikcentralens mätning från 2013 saknade 15 procent av de 25-åriga männen och en mindre andel av kvinnorna utbildning efter grundskolan, och för dem växer risken för utslagning. Att det är ett problem anser man också på regeringshåll, men om lösningen är gratis utbildning för alla eller mer riktade lösningar ska nu utredas vid Kultur- och undervisningsministeriet. En annan lösning som lärarfacket OAJ förde fram i veckan handlar om att höja läropliktsåldern så att läroplikten omfattar också andra stadiet.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33