Brexitsoppan blir allt rörigare

Det som skulle förstärka David Camerons politiska mandat har lett till en hel nation i uppror.

År efter år hör London till de populäraste resmålen för finländare. Ungefär en tredjedel av de finländare som studerar utomlands gör det i Storbritannien. Cirka 4,5 procent av vår varuexport går till Storbritannien. Storbritanniens kulturella export är stor – landet står många finländare nära. Givet denna närhet, vad behöver en vanlig finländare oroa sig för när ett eventuellt EU-utträde närmar sig, eller behöver man inte oroa sig alls?

Låt oss börja med litet fakta. Storbritannien är inte vad det en gång var. På 1870-talet utgjorde Storbritannien 9 procent av världsekonomin. I dag är siffran 2 procent. Storbritannien är varken i inflytande eller i ekonomi den stormakt det så länge var, även om det emellanåt känns som om landets ledning glömt det här.

Finlands varuexport till Storbritannien på 4,5 procent är något mindre än vår varuexport till Ryssland eller Kina, båda med en dryga 5 procents exportandel. Finlands export till Storbritannien har bredd, det är inte någon speciell industri som tar hela smällen om en sådan kommer. Såväl varuhandeln, kemiindustrin, maskinindustrin som råvaru- och energiindustrin kan hamna i kläm, men det mesta hänger på hur väl företagen förberett sig och för tillfället pekar allt på att de nämnda branscherna är väl förberedda.

Så skall man oroa sig? Jo, det skall man, men åtminstone jag oroar mig mera för vart brexitprocessen för Storbritannien än för själva utträdet. Det som skulle förstärka David Camerons politiska mandat har lett till en hel nation i uppror.

I skrivande stund är allting helt öppet och ett uppskjutande av utträdet den 29 mars och eventuellt nyval och en ny folkomröstning ser allt sannolikare ut. Den osäkerhet detta medför är dåligt för världsekonomin som också annars har allt svårare att få maskineriet att snurra. Å andra sidan skulle ett utträde utan avtal utgöra en stor temporär negativ chock med långa lastbilsköer vid gränserna, fördröjda produktionsprocesser och eventuellt en lågkonjunktur. Dessa effekter vore dock kortvariga. I långa loppet är brexiteffekterna beroende på hur dynamisk den brittiska ekonomin är utanför EU och ur vår synvinkel hurdana handelsavtal vi sluter.

Vi finländare kommer att fortsätta vallfärda till London för kultur och shopping. Också mina barn kommer att fundera på ifall man skall studera i England. Finländska företag kommer att exportera till Storbritannien även om det kan förekomma svåra perioder under en övergångsperiod.

Men även om själva brexit i bästa fall inte har så stor effekt kan den osäkerhet det medför inte frikopplas från resten av världsekonomin. I Tyskland står lågkonjunkturen bakom hörnet och världsekonomin har hostat redan en längre tid. Den skulddrivna tillväxten, handelskriget mellan Kina och USA, myndighetsstängningen i USA samt den europeiska populismens fortsatta framgång i kombination med den penningpolitiska åtstramning som pågår globalt skapar en skör helhet som kan visa sig vara betydligt mera komplicerad än brexit. Spänn fast säkerhetsbältet för 2019!

Heidi Schauman chefsekonom på Aktia

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39