Brexitprocessen haltar vidare

Bild: Lehtikuva/Joel Rouse

Glädjen blev kortvarig för Theresa May. På fredagen var regeringen enig, två dygn senare var splittringen ett faktum.

Den brittiska regeringen är kluven mellan dem som vill att utträdet ska innebära att Storbritannien helt ställer sig utanför EU:s tullunion och gemensamma marknad, och de som vill att handeln fortfarande ska vara så fri och oreglerad som möjligt.

Före fredagsmötet spekulerades det om att en eller flera ministrar skulle lämna regeringen då de inte stöder den mjukare varianten av brexit som Theresa May nu står går in för. Men på fredagen lyckades May ännu hålla kabinettet samlat. Men kritiken mot Mays modell växte hela tiden bland förespråkarna för en hård brexit.

Enigheten i regeringen tog slut på söndagskvällen. Då meddelade brexitministern David Davis, som har ansvarat för förhandlingarna med EU, att han inte kan omfatta regeringens linje utan lämnar sin post. En minister med lägre rang som också har arbetat med brexitförhandlingarna följde Davis exempel.

På måndagseftermiddagen lämnade sedan den mest tongivande brexitförespråkaren, utrikesminister Boris Johnson, in sin avskedsansökan som genast godkändes.

Theresa May väntade inte länge med att utse en ny brexitminister, redan på måndagen föll valet på bostadsministern Dominic Raab som i likhet med Davis är en övertygad brexitförespråkare. Han anses ändå vara mera pragmatisk än ideologiskt motiverade brexitanhängare som miljöminister Michael Gove och Boris Johnson.

Mays ställning har varit svag ända sedan hon genomförde det illa överlagda urtima parlamentsvalet i juni i fjol. Då förlorade de konservativa överraskande sin majoritet i parlamentet och för att kunna fortsätta regera måste May liera sig med det lilla nordirländska unionistpartiet. Ministeravhoppen är ett stort bakslag för May, och nu ligger det nära till hands att missnöjet med Theresa May får utlopp i en förtroendeomröstning om hennes partiledarskap.

Att utmana May kan driva in landet i en regeringskris och nyval, och det vill de konservativa inte i det här skedet. De sluter upp bakom May för att inte riskera ett regeringsskifte som gör arbetarpartiets ordförande Jeremy Corbyn till premiärminister. Men om May tappar greppet om sin regering kommer nyvalet i alla fall allt närmare.

Fredagens plan, som förhandlades fram på premiärministerns officiella lantställe Chequers nordväst om London, innehåller bland annat ett förslag om ett frihandelsområde för industri- och jordbruksvaror mellan EU och Storbritannien. Frihandelsområdet skulle regleras av en gemensam regelbok. Det gör det möjligt för Storbritannien att sätta egna tullar och göra frihandelsavtal med andra länder, och enligt britterna löser det också problemet som uppstår på Irland då gränsen mellan Nordirland och republiken samtidigt blir EU:s gräns mot Storbritannien.

Här ligger en av planens svagheter. EU har många gånger upprepat att Storbritannien inte kan plocka russinen ur kakan genom att ha fri handel för varor men inte följa EU:s principer om fri rörlighet på andra områden. EU:s chefsförhandlare Michael Barnier kommer att vara lika tydlig på den här punkten när han träffar sin nya brittiska motpart som han hittills har varit.

Barnier avfärdade ändå inte det brittiska initiativet, utan sade att utspelet är välkommet. EU avvaktar i alla fall med kommentarer tills hela planen presenteras senare i veckan - om inte ännu fler avhopp tvingar Theresa May att avstå från den.

EU måste svara på det brittiska förslaget, men kommer knappast att tumma på principen om att den fria rörligheten inte kan begränsas till ett område. Det är en central del av EU:s förhandlingsposition att se till att skillnaden mellan att vara medlem och att inte vara det blir tillräckligt stor och tydlig. Här handlar det också om att motverka att det brittiska exemplet sprider sig.

Ledaren har uppdaterats kl 18.57 för att beakta läget efter Boris Johnsons avgång.

John-Erik Jansén Ledarskribent