Brexit närmar sig, allt ännu öppet

Bild: Lehtikuva/Daniel Leal-Olivas

Avgörandet om brexit skjuts allt närmare slutdatumet. Den brittiska regeringen tar inte exportindustrins varningar på allvar.

I slutmeningen i riktlinjerna som EU:s toppmöte i mars slog fast för de fortsatta förhandlingarna om brexit sägs det att medlemsstaterna på alla nivåer förbereder sig på följderna av Storbritanniens utträde, med beaktande av alla tänkbara utfall.

Brexit finns på agendan för EU-toppmötet på torsdag och fredag. Formuleringen om "alla tänkbara utfall" har blivit en del konkretare sedan mars. "Alla tänkbara utfall" betyder att man också måste vara beredd på att EU och Storbritannien inte lyckas nå ett avtal, och brexit blir verklighet den 29 mars 2019 utan att det finns någon överenskommelse om de nya förbindelserna mellan EU och dess tidigare medlem.

Vid EU-ministrarnas möte i mitten av maj bestämde man att det är nödvändigt att nå framsteg i den centrala frågan om gränsen mellan Nordirland och Irland till det nu aktuella toppmötet.

Men det finns inga framsteg att rapportera för statscheferna. För en knapp vecka sedan sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker vid ett besök i Irland att EU vill ha "fler svar" av Storbritannien om gränsen. Juncker sade att Irland och EU måste vara beredda på att det blir ett brexit utan avtal om framtiden.

Toppmötet kan bara notera att sanningens minut när det gäller gränsen på Irland kommer allt närmare.

Gränsfrågan har fastnat i den brittiska inrikespolitikens långsamma kvarn. Premiärminister Theresa May har all möda att hålla samman sin regering och sitt konservativa parti. Partiet är delat mellan dem som vill ha en total brytning med EU till vilket pris som helst, och dem som vill att skilsmässan ska ske så smidigt som möjligt, med största möjliga kontaktytor intakta.

Mantrat för Mays regering när det gäller brexitomröstningen, där nästan hälften av britterna ville stanna kvar i EU, är att man måste respektera folkets vilja. En mera pragmatisk tolkning hade varit att ta folkomröstningen som ett mandat att förhandla, och sedan ge folket en möjlighet att rösta om resultatet.

Bland allt det goda som utträdet skulle föra med sig var att britterna skulle "ta kontroll".

Men det är inte det folkvalda parlamentet som ska ha kontrollen, det är regeringen. Parlamentet röstade nyligen nej till ett förslag som skulle ha gett de folkvalda sista ordet om utträdelseavtalet. Den instans som har det starkaste demokratiska mandatet att utöva kontroll ställer sig alltså självmant på sidan om de avgörande besluten.

Den långsamma förhandlingsprocessen börjar nu på allvar oroa det brittiska näringslivet. Med mindre än ett år till brexit vet företagen inte vilka regler som kommer att gälla. Nyligen varnade den europeiska flygplanstillverkaren Airbus för att man kan tvingas lämna Storbritannien om landet går ut ur EU utan ett nytt handelsavtal. Biltillverkare som BMW uttryckte liknande åsikter. I vågskålen finns hundratusentals jobb.

Regeringens reaktioner på varningarna från landets stora exportföretag är förvånande. Hälsovårdsminister Jeremy Hunt sade att näringslivets "hotelser" om brexit är "olämpliga" och skadar Storbritanniens förhandlingsposition. Utrikesminister Boris Johnson kommenterade storföretagens oro med ett vulgärt "f..k business."

Brexitförespråkarna utlovade nya möjligheter för de brittiska företagen, som inte längre skulle fjättras av EU:s regler. Välståndet skulle strömma in när Storbritannien skulle få göra förmånliga handelsavtal med hela världen.

När företagen varnar för konsekvenserna av att det uppstår handelshinder och tullgränser mot en marknad som absorberar hälften av Storbritanniens export är de nog värda att tas på litet större allvar.

John-Erik Jansén Ledarskribent