Brexit ingen motor för skotsk självständighet

Om EU:s enda problem skulle vara Storbritanniens utträde ur unionen kunde det se annorlunda ut. Skottland och regeringspartiet SNP skulle gärna se att Skottland vore självständigt. Men osäkerhetsfaktorerna är många – och fler än de var när skottarna 2014 röstade om ett lösgörande från det brittiska styret.

Ungern och Polen, Marine le Pens popularitet inför presidentvalet i Frankrike i vår och kritiken mot tyska förbundskanslern Angela Merkel som befaras ge extra lyft åt populistpartiet AfD skakar unionen i en tid som också annars präglas av en växande oro för Europas framtid.

Det påverkar alla de delar av Storbritannien som har någon form av självstyre – Skottland, Nordirland och Wales.

I Nordirland har lokalregeringen upplösts efter att andre ministern Sinn Féins Martin McGuinness den 9 januari meddelade att han lämnar sin post i protest med att första ministern, unionistpartiet DUP:s Arlene Foster vägrat avgå. Foster är knuten till en skandal kring ett program för förnybar energi där stora oegentligheter avslöjats. Bland annat ska två av hennes partikamrater ha försökt ta bort hennes namn från dokument i anslutning till skandalen.

Efter att McGuinness meddelat att han lämnar Nordirlands lokalregering sade han ändå att han inte avgick enbart på grund av skandalen. Enligt honom har Sinn Féin och DUP länge varit på kollisionskurs också när det gäller brexit.

Det brittiska utträdet ur EU kan nämligen leda till att EU:s yttre gräns kommer att skilja de sex grevskapen i norr från EU-medlemmen republiken Irland.

Nu är nyval till lokalparlamentet Stormont utlyst till den 2 mars.

I Skottland råder en genuin oro över de ekonomiska konsekvenser som det brittiska utträdet ur EU kan ha på den skotska ekonomin. Man talar om att tiotusentals jobb kommer att försvinna och om att lönerna kommer att sänkas under de närmaste tio åren. Inverkan på bnp kan bli över tio miljarder pund (12 mrd euro).

"Skottarna har inte röstat för att lämna EU", har Skottlands första minister Nicola Sturgeon understrukit.

I folkomröstningen om det brittiska EU-medlemskapet i juni röstade 62 procent av skottarna för att britterna skulle stanna kvar i EU medan 38 procent röstade mot.

Men trots att Sturgeons parti SNP inte har gett upp tanken på ett självständigt Skottland har hon klokt nog uttalat sig i försiktiga ordalag efter brittiska premiärministern Theresa Mays tal. Sturgeon säger att det kan finnas bara ett avtal men att det inom avtalet måste finnas möjligheter till specialarrangemang för Skottland när det gäller EU:s inre marknad.

En majoritet av skottarna röstade 2014 för att stanna kvar inom Storbritannien och enligt de senaste opinionsundersökningarna skulle det sannolikt bli samma resultat om ett nytt referendum skulle ordnas nu. I det osäkra läge som EU befinner sig i är alltså EU-medlemskapet åtminstone för närvarande inget trumfkort.

SNP vet också mycket väl att partiet inte kan ge sig in i ett försök om man inte kan vara säker på att det blir ett ja. Det är klart att den brittiska regeringen med May i spetsen – om saken skulle bli aktuell under hennes tid som premiärminister – skulle göra sitt yttersta för att hålla Storbritannien intakt.

Nordirland befinner sig i ett lite annat läge. Republiken Irland har inte för avsikt att lämna EU och Sinn Féin hör till den falang som stöder ett återförenande av de sex grevskapen i norr med republiken – något som unionisterna med DUP i spetsen häftigt motsätter sig.

Sinn Féin strävar efter att bli det största partiet i Nordirland i valet i mars. Det betyder inte att eventuella planer på att ansluta Nordirland till republiken Irland skulle bli verklighet. Däremot kunde det stärka EU-anhängarnas ställning i förhandlingarna med Westminster.

Om förhandlingarna mellan Storbritannien och EU blir svåra, så tar utmaningarna inte slut där. I Westminster har man varit mån om att inte ställa Nordirland under brittiskt styre och May har knappast några som helst planer på att vrida klockan tillbaka till de år lokalstyret i Nordirland upplevde ett långt avbrott. Det betyder att man måste lyssna.

Representanter för Skottland, Nordirland och Wales har redan träffats flera gånger, senast i går, för att diskutera följderna av brexit.

May lovade att det avtalsförslag med EU som Storbritannien så småningom kommer att nå ska underställas parlamentet. För att få de skotska och nordirländska parlamentsledamöterna på sin sida måste May på något sätt beakta deras krav på särbehandling.

Yrsa Grüne

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning