Brexit har gett EU ny medvind

Bild: Vesa Moilanen

Eurobarometerns goda siffror borde ge EU råg i ryggen att gå vidare med nödvändiga reformer.

Synen på EU har blivit positivare i så gott som alla medlemsländer. Sex av tio medborgare tycker att medlemskapet i unionen är en bra sak och två av tre tycker att EU är till nytta för det egna landet. Så höga siffror har eurobarometern inte visat sedan 1983.

För första gången under 2000-talet är också de som tror att deras röst har en betydelse i EU fler än de som inte tror det. Den stora vändningen kom efter brexitomröstningen i Storbritannien 2016. Folkomröstningen fungerade som en ögonöppnare för vad EU-medlemskapet innebär.

Den nya eurobarometern som offentliggjordes på onsdagen visar att i endast tre av de 28 medlemsländerna har inställningen till EU blivit negativare. Då det ena av de tre länderna dessutom är Storbritannien, som är en före detta medlem om ett år, är det bara i två av de länder som också i fortsättningen är med i EU som unionen har tappat i popularitet.

Det ena är Kroatien och det andra är tyvärr Tyskland, unionens största medlemsland, men lyckligtvis är inte nedgången större än två procentenheter vilket ligger inom felmarginalen.

Varför står EU nu högre i kurs?

Som sagt har brexit bidragit men säkert också skiftet på presidentposten i USA. De stora förändringar Donald Trump går i spetsen för väcker oro och har skapat en större sammanhållning inom EU och därmed också en positivare syn på unionen.

Den finansiella krisen med stora problem för framför allt Grekland, men också andra sydeuropeiska länder och Irland, har mildrats, vilket också gynnar EU.

Trots att eurobarometern allmänt sett ger EU ett bättre betyg och anseende än tidigare finns det orsak till oro. De EU-medborgare som anser att unionen är på väg i fel riktning är klart fler än de som är nöjda med riktningen.

Om och när ekonomin igen vänder neråt, en eventuell ny migrationsvåg sveper över Europa eller när något annat omvälvande inträffar ställs EU, dess enighet och trovärdighet igen på prov. Unionen måste ständigt upp till bevis, men med goda känselspröten och kommunikation till invånarna kan den medvind EU nu känner hålla i sig och till och med förstärkas. Det kräver också att EU rent konkret kommer i gång med och lyckas i de förestående stora reformerna.

Italien sticker inte oväntat ut i rapporten. Landet står i beråd att få en populistisk regering efter parlamentsvalet i början av mars där EU-skeptiska partier skördade stora lagrar. Det här ger också utslag i eurobarometern.

De italienare som anser att deras röst inte blir hörd i EU är dubbelt så många som de italienare som tror att de hörs och har betydelse.

Italienarna tycks också ha ett kort minne eftersom fler anser att Italien inte har dragit nytta av EU-medlemskapet. I inget annat land anser en så stor andel av de tillfrågade att EU inte har varit till någon nytta för det egna landet. Det kan väl inte vara obekant för många italienare att EU bland annat har pumpat in otaliga miljarder euro i det italienska samhället och i landets infrastruktur i decennier.

Skillnaderna är överlag stora mellan medlemsländerna. För Finlands del finns det en paradox i mätningen. Betydligt fler finländare än EU-medborgare i snitt tror att man kan påverka i EU, men ändå är valdeltagandet lågt och utsikterna för röstningsaktiviteten i Europaparlamentsvalet nästa år svaga hos oss. Att rösta i EU-valet har inte blivit en tradition i Finland och ingenting tyder på en förändring och att valdeltagandet kommer att stiga avsevärt.

Endast 35 procent av de drygt 100 finländare som deltog i barometermätningen svarade att de tror att de säkert kommer att rösta. I EU-valet 2014 var valdeltagandet i Finland 39 procent.

Tommy Westerlund Ledarskribent

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00