Bredare perspektiv behövs

Bild: HBL-arkiv

Förlängd läroplikt eller punktinsatser för att få ungdomar att studera vidare? Åsikterna går isär men något borde göras rätt snabbt.

Diskussionen om hur vi ska kunna se till att en större andel finländare har en högre utbildning går vidare.

Den här veckan har frågan aktualiserats på två olika sätt.

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) fick den utredning hon har beställt av Utbildningsstyrelsen om vad et kostar eleverna att studera på andra stadiet, alltså i gymnasiet och yrkesskolor. Tanken var att utreda hur vanligt det är att elever avbryter sina studier för att det blir för dyrt.

Själva utbildningen är gratis, men allt annat kostar – böcker, datorer, resor.

Utbildningsstyrelsens utredning är gjord i snabb takt, det vill säga på mindre än två månader, och det märks på slutresultatet. Man försöker beräkna kostnaderna men grunderna för det varierar.

Slutsatsen är att över 30 procent av eleverna kommer från familjer med ekonomiska problem. Det finns alltså unga som avbryter sina studier av ekonomiska skäl. Då är risken stor för att studier senare och på en högre nivå inte heller är möjliga.

Utgångspunkten i utredningen är rätt snäv, den fokuserar i enlighet med uppdraget på elevens kostnader.

Verkligheten är mera mångfasetterad. Den handlar om den kultur barnen har vuxit upp i hemma, det stöd – i vidare mening än ekonomiskt – de får hemifrån för sina studier.

Kostnaderna kan vara både en orsak man gömmer sig bakom och en orsak man inte vill föra fram, eftersom ekonomisk knapphet särskilt bland unga kan kännas pinsam.

Undervisningsminister Grahn-Laasonen efterlyser nu en ny utredning om de bästa sätten att stödja unga så att studierna inte avbryts på grund av kostnaderna.

Av en slump fick Grahn-Laasonen svar redan följande dag av rådet för utvärdering av regeringens ekonomiska politik. Årets rapport granskade också utbildningen och föreslår att läroplikten ska förlängas och omfatta alla under 18 år.

Politiskt är förslaget kontroversiellt. Vänsterpartierna talar för en förlängd läroplikt medan Samlingspartiet säger nej och SFP och De gröna är tveksamma.

Oron är i alla fall gemensam och förs nu allt oftare fram också av ekonomiska experter. Finland har halkat efter ordentligt när det gäller andelen unga med högskoleutbildning. År 2000 låg Finland på tredje plats inom OECD när det gällde högutbildade 25–34-åringar. Efter det har andelen inte ökat hos oss, men nog i andra OECD-länder. Nu har drygt 40 procent i den åldersgruppen en högskoleexamen.

Målsättningen är att hälften av 25–34-åringarna år 2030 – alltså om tolv år – ska ha en högre högskoleutbildning. Målet är ambitiöst. För att det ska kunna uppfyllas förutsätter det att småbarnspedagogiken och hela skolstigen fungerar bra.

Tiden innan skolåldern är viktig eftersom de barn som behöver mera stöd kan få den hjälp de behöver. Det kan ha avgörande betydelse för den fortsatta utbildningen. Därför granskas också avgifterna så att de inte ska vara ett hinder för familjerna.

I dag fortsätter så gott som alla sina studier efter grundskolan. Problemet är att för många avbryter studierna.

Argumenten mot förlängd läroplikt, som alltså skulle täcka en del av studietiden på andra stadiet, är att det är onödigt att hela årskursen ska omfattas eftersom bara en liten del är betjänt av läroplikten.

Å andra sidan är det svårt att införa punktinsatser utan att öka byråkratin och utan att de som behöver stödet pekas ut. En kompromiss kunde vara att eliminera kostnaderna men ändå inte förlänga läroplikten. En rad organisationer samlar namn till ett sådant medborgarinitiativ.

Utbildningens betydelse växer eftersom vi måste vara beredda att utbilda oss vidare hela livet. Det kräver satsningar.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning